Andreas Bergh, docent i nationalekonomi, Ekonomih ögskolan vid ...

har full rätt att flytta kapitalet till valfri förvaltare, finns här en betydande risk för en svekdebatt om
människor blir missnöjda med hur pengarna förvaltats. Det troliga är att detta missnöje hamnar på
politikernas bord eftersom pensionssystemet som helhet ytterst är en politisk fråga.
Även den offentliga utredningen SOU 2012:28 noterar att det finns ett flertal likheter mellan gamla
ATP-systemet och de kollektivavtalade pensionerna (däribland 30-årsregeln, den formella
pensionsåldern och automatisk utbetalning av pension vid 65). I regel måste individen meddela i
förväg om utbetalningen ska ske senare än vid 65, och det är vanligt förekommande att privat
pensionsförsäkring också betalas automatiskt vid 65 års ålder. På så sätt lever pensionsåldern 65-år
kvar trots att det allmänna systemet reformerats och getts flexibel pensionsålder. Det finns med andra
ord många otidsenliga inslag i det system för tjänstepensioner som existerar idag.
De skillnader mellan olika avtalsområden som arbetsmarknadens parter enats om är svåra att förklara
utifrån att olika områden har olika behov. Istället ter sig skillnaderna godtyckliga och bidrar till att
systemet blir komplext och oöverskådligt.
I avsnitt 2.5 beskrevs hur en framgångsrik omvandling av svensk ekonomi från industrisamhälle till
tjänstesamhälle förutsätter en flexibel arbetsmarknad. Mot den bakgrunden är det naturligtvis
problematiskt att den som byter jobb några gånger under karriären kan samla på sig flera
tjänstepensionsförsäkringar till vilka inga nya inbetalningar görs (så kallade fribrev) utan att dessa
enkelt kan samlas hos en och samma förvaltare. Om dessa rör små belopp är detta dessutom
samhällsekonomiskt problematiskt då fasta avgifter och transaktionskostnader blir orimligt stora i
förhållande till det förvaltade kapitalet. I takt med att rörligheten ökar och arbetslivet längre blir dessa
problem större.
Som framgår av tabell 4 har det samlade pensionssystemet mycket stor samhällsekonomisk betydelse.
Siffrorna varierar något beroende på källa, datum och börsläge: Finansdepartementet (2011) beräknar
pensionskapitalet vid ingången till 2011 till 2 458 miljarder kronor, varav tjänstepensionskapitalet
antas vara 1 966 miljarder. Det är dock uppenbart att både stock och flöde omfattar stora belopp.
Tabell 4. Ekonomisk omfattning av pensionssystemets delar. 25
Pensionsdel Inbetalda
premier
Förvaltat kapital
31 dec 2009
Utbetalningar
Allmän pension 234 1171 218 (endast inkomstpension)
Tjänstepension 119 1403 60 (endast till personer över 65)
Privat pensionssparande
15 402 15 (endast till personer över 65)
Även mindre konkurrensbegränsningar skapar stora samhällsekonomiska kostnader när de totala
beloppen är stora. Mycket tyder på att konkurrensen under lång tid var mycket svag: När Collectum
handlade upp fonder första gången 2007 sänktes avgifterna med 65 procent, för att 2010 sänkas med
25 Pensionsmyndigheten (2011).
25