Andreas Bergh, docent i nationalekonomi, Ekonomih ögskolan vid ...

än på att fråga sig vad konsumenterna har högst betalningsvilja för. Om lobbyverksamheten för
konkurrensbegränsningar lyckas ökar de samhällsekonomiska förlusterna ytterligare.
3.1 Allmänintressets problem
En enskild konsument behöver nödvändigtvis inte förlora särskilt mycket på den bristande
konkurrensen. Om en vara som under fungerande konkurrens skulle kosta 100 kronor på grund av
bristande konkurrens kostar 150 kronor, är det ett stort problem endast om konsumenten lägger en
väldigt stor del av sin inkomst på denna vara.
När väldigt många konsumenter lägger en liten del av sin inkomst på en vara som bristande
konkurrens gjort onödigt dyr, är summan av alla konsumenters merkostnad betydande. Bristande
konkurrens är därför ofta ett problem för alla konsumenter tillsammans, trots att det inte är ett
högprioriterat problem för någon enskild konsument.
Bristande konkurrens har ytterligare en kostnad, som inte syns särskilt tydligt: Det finns konsumenter
som skulle vilja köpa varan om den kostade 100 kronor snarare än 150, och det finns producenter som
skulle kunna göra vinst på att producera och sälja till dessa konsumenter. Dessa transaktioner äger
aldrig rum, och innebär att både konsumenter och producenter får göra något annat än vad de skulle
göra om konkurrensen fungerade bättre.
Det är med andra ord problematiskt att vinsterna av fungerande konkurrens delas på väldigt många,
medan vinsterna av konkurrensbegränsningar tillfaller några få aktörer. Det betyder nämligen att även
om fungerande konkurrens är att föredra för samhället som helhet, finns det ingen enskild aktör som
har ett starkt egenintresse i att upprätthålla den fungerande konkurrensen. Även om bristande
konkurrens innebär att många konsumenter betalar mer än de borde, är merkostnaden för var och en
ofta inte större än att varje individ har betydligt större problem som prioriteras.
Av detta skäl skapas ofta myndigheter som det svenska Konkurrensverket, vars syfte är att övervaka
och främja den fungerande konkurrensen.
3.2 Vinner även okunniga kunder på konkurrens?
En vanlig farhåga inför konkurrens är att de kunder som kan minst om produkten ifråga drabbas,
medan kunniga, insatta och engagerade kunder är de som främst gynnas av ökad konkurrens och
valfrihet.
Hur mycket det ligger i denna farhåga varierar mellan olika situationer. Generellt sett kan emellertid
sägas att konkurrens bör gynna samtliga kunder, inte bara de som är kunniga och gör aktiva val. Skälet
är att hotet om att kunderna ska hamna hos en konkurrent ofta är tillräckligt för att företagen ska bete
sig annorlunda under konkurrens. Så länge det finns åtminstone några kunder som gör informerade val
kommer konkurrensen att påverka alla. Även den som aldrig jämfört priser mellan olika telefonbolag
har fått lägre samtalskostnader som en effekt av den ökade konkurrensen på telemarknaden.
Om företagen väljer att hantera konkurrensen genom ökad innovationstakt, är det rimligt att anta att
aktiva och informerade kunder snabbare kommer att lära sig vilka innovationer som görs och därför
dra nytta av dem före genomsnittskonsumenten.
16