Läs/ladda ner hela Sveriges Rikes lag år 1734 här. - Gamla Stan i ...

2. §. Nu kan så hända, at närmaste arfwinge hafwer testamentet i sin giömo, och döljer thet
undan; gifwe tå ut alt thet gods, som han således sökt under sig draga, och skadan åter; böte
ock tridiung af testamentets wärde.
3. §. Wil man klandra testamente; giöre thet inom natt och åhr, sedan han therom kunskap
fick, [ 59 ]som i 1. §. sagdt är, och then, som testamentet fått hafwer, behålle ej thes mindre
thet honom therigenom gifwit är, ther han borgen theröfre ställer. Eljest stånde thet i
qwarstad, eller i goda mäns händer och wård, til laga utslag.
4. §. Ej må någor annar, än närmaste arfwinge, klandra testamente; och hwad af honom
warder samtyckt eller försummadt, therå måge sedan fiermare arfwingar ej tala.
XIX. Cap.
Om then, som under förmyndrare stå bör.
1. §.
THen som ej hafwer fyldt tiugu ett åhr, äge icke macht, at sielf förestå sitt arf. Kan han sig
något förwärfwa, theröfwer må han sielf råda, sedan han femton åhr gammal är.
2. §. Mö, af hwad ålder hon wara må, stånde under förmynderskap.
3. §. Enka råde sig och gods sitt sielf.
4. §. Then för wanwett, slöseri, eller andra [ 60 ]orsaker, ej kan wårda gods sitt; warde under
förmyndare stäld.
XX. Cap.
Om förmyndare, och huru the förordnas skola.
1. §.