Läs/ladda ner hela Sveriges Rikes lag år 1734 här. - Gamla Stan i ...

V. Cap.
Om barn, som aflas i fästom, eller i twegifte, och om giftorätt i thy mål.
1. §.
AFlar man barn med sin fästeqwinno, eller under ächtenskaps löfte, eller i lönskaläge, therå
sedan fästning, eller ächtenskap följer; the barn äro ächta barn, och qwinnan niuter laggift
hustrus rätt.
2. §. Nu går någor i annat gifte, som sägs i 13. Cap. 6. §. och aflar barn; fins sedan, at förre
[ 10 ]maken lefwer; tå äro ock the barn ächta; och tagen arf, som i Ärfda Balken sägs.
3. §. Kommer förre man, eller hustru åter; tå brytes senare giftet, utan them annorledes
åsämjer: och then som sika måste, tage alt thet åter utur boet, som han, eller hon, thet hafwer
infördt, så ock sin del i thet, som the under ächtenskapet med egna slögder afladt. Är thet
hustru, som sika måste; tage ock thertil morgongåfwo sina. Hafwa the barn samman i thet
gifte, som brytes, och wil moder them til upfoostran taga; pröfwe tå Domaren, om hon them
förestå gitter; och lägge så them emellan, hwad fadren thertil åhrliga gifwa bör. Ej måge så
skilde makar niuta annan rätt til hwartheras bo och egendom, än nu sagdt är.
4. §. Träder någor i annat gifte, och wet, at förre maken lefwer; straffes som i Missgiernings
Balken skils.
VI. Cap.
Om giftermål emot föräldrars, eller rätta giftomans wilja; och om giftoman
hindrar giftermål.
1. §.
GIfter sig mö mot faders wilja, eller moders; hafwe fader, eller moder, wåld at giöra henne
arflös.