Läs/ladda ner hela Sveriges Rikes lag år 1734 här. - Gamla Stan i ...

[ 64 ]hwart åhrs slut, för nästa färnder må kunna redo giöra, om så fordras. Begiära the thet ej;
ware äntå skyldig, at tilställa them hwart tridie åhr en sluten räkning, med the bewis, som
thertil höra, at the then öfwerse måge. Äro ej frände rtil, eller wilia the sig thet ej åtaga;
förordne Domaren någon i theras ställe. Finnes emot then räkning något at påminna; tå bör
Domaren tilse, at then omyndiga rätt sker. Är omyndig til the åhr kommen, at han sielf kan
finna, thet förmyndaren ej wäl thes egendom förestår; stånde ock honom fritt, thet hos
Domaren at angifwa, och sin rätt utföra, äntå at han öfwer sitt arf ej råda får, förr än han til
laga ålderkommit, som för rär sagdt.
2. §. Treskas förmyndare, eller wil ej räkenskap giöra; tå skal Rätten honom wiss dag wid
wite förelägga.
3. §. Wil man afträda förmynderskapet; giöre tå redo och räkning, som sagdt är, och gifwe ut
alt, hwad han om händer hafwer, til then, som Domaren i hans ställe förordnadt, och tage
therå bewis, at han sitt förmynderksap wäl förestått, och ware sedan för answar fri.
4. §. Nu hafwe rman fyldt tiugu ett åhr; eller mö blifwit gift; eller wanwettig fått sitt förstånd
[ 65 ]igen; eller then hemkommit, som utrikes warit; gifwe tå förmyndaren godset genast til
them ut, och giöre för thes förwaltning redo. Tala the ej lagliga å then räkning, inom natt och
åhr, sedan the then fått; ware förmyndaren för alt answar och ytterligare räkenskap fri.
5. §. Äro flere förmyndare än en, och wilja the dela förwaltningen sig emellan; tage thertil
Domarens bifall, och giöre sedan hwar för sig redo och räkenskap. Hafwa the barnagodset
under samnad hand; sware the tå lika för förwaltningen, och upfylle allan skada, ther then
omyndige något therigenom lidit: doch ware then ene ej skyldig, at umgälla then andras brott
och förseelse, som han ej förekomma kunnat, eller at betala then del i skadan, som hos then
andra kan brista. Then förmynderskap wäl och troliga förestått; niute then lön och
wedergiällning, som Rätten pröfwar skiälig, utan han sig annorledes åtnöja låter.
6. §. Beswärar någor sin förmyndare med onödig rättegång, sedan han myndig är, eller wiser
honom sidwördnad, eller giör honom orätt, med ord eller gierning; ligge thet i tweböte, och
gälde skadan åter.