Läs/ladda ner hela Sveriges Rikes lag år 1734 här. - Gamla Stan i ...

4. §. Giör någor i mätande eller wägande orätt, äntå at han rätt krönt mått eller wigt ther wid
brukar; böte tijo daler, och åter skadan. Bryter Kronones Upbördsman här emot; miste
embetet, och böte dubbelt.
[ 171 ]
IX. Cap.
Om förstreckningar i penningar, eller wahror, och ränta theraf.
1. §.
FÖrstrecker man annan reda penningar, eller hwad thet wara må; göre thet i twänne witnens
närwaro, eller tage bref ther å.
2. §. Thet som förstreckt är, skal å dag förelagdan, til borgenären, eller hans ombudsman, eller
til then hans rätt innehafwer, i samma slag, jämngodt, och til fullo återgäldas.
3. §. Kan ej then, som gälda bör, skaffa samma slags mynt, eller wahror, som utläntes; stånde
til honom, som förstreckte, hwad han helre wänta wil, eller taga fyllnad i annat slag, efter thy,
som thet utlänte wid förfalldagen högst gäller.
4. §. Nu är ej wiss dag til betalning förelagd; söke tå then, som utgaf, sitt åter, när han wil.
5. §. Hafwer någor af samma man fått flera lån, än ett, och förbundit sig, at för thet ena gifwa
större ränta, och för thet andra mindre, eller ingen; ther må skuldenär afräkna thet, som
betales, å [ 172 ]hwilketthera lån han helst wil; doch ej förr, än förfalldagen inne är. Ej må
något på hufwudstolen afräknas, förr än räntan gulden är.
6. §. Ingen tage, eller låte förskrifwa sig större ränta, än sex för hundrade om åhret; hwar som
thet giör, eller tager ränta på ränta, hafwe förbrutit hela räntan, och böte tijonde delen af
hufwudstolen til the fattiga.
7. §. Nu warder skuldebref med begges samtycke förnyadt, och räntan lagd til hufwudstolen;
thet skal ej för ocker räknas.