Läs/ladda ner hela Sveriges Rikes lag år 1734 här. - Gamla Stan i ...

1. §.
LAndswäg skal läggas i Länet ther then tarfwas; [ 143 ]och låte Konungens
Befalningshafwande wid Tinget ransaka, hwar then jämnast och genast giöras kan. Warde ock
the ägor thertil tagne, som möta och föreligga, utan at någor thet wägra må; och niute by, som
mister i åker eller äng, ther före sin fyllnad af Kronan.
2. §. Landswäg skal wara tijo alnar bred, som förr är sagdt: Wäg til Ting, Kyrkio, och qwarn,
så ock annar farwäg sex alnar; bro öfwer ström eller bäck efter thy, som wägens bredd är.
3. §. Wid hwarje hel mihl å landswäg rätte Häradet up stolpar, eller stora stenar, och mindre
wid hwarje half och fierdedels mihl, ther å mihletalet utmärkt är.
4. §. Ther wäg löper til stad, sokn, bruk, siöhamn, eller annan kunbar ort, skola märken sättas,
the ther wisa til hwad ort then wäg ligger.
5. §. Rifwer någor neder, eller slår sönder, thessa mihlstenar och märken; plichte, som i
Missgiernings Balken urskils.
6. §. Wägar skola fyllas, och högas up med sand och grus, och åhrliga bättras, så at watn therå
ej stadnar. Å båda sidor skola diken giöras, ther thet ske kan, så ock aflop ther utur, hwar så
nödigt är.
[ 144 ]7. §. Almän winterwäg öfwer siöar och mossar, skal hwar by för sina ägor utstaka, ther
isen starckast är, och minsta fahra: Ther store siöar äro, giöre thet soknarne, som ther omkring
ligga; ändre ock wäg så ofta thet tarfwas, och märke the ställen ut, ther store wakar och
wråkar äro, och lede wäg ther förbi, eller bygge bro öfwer, wid tre dalers bot. Häradsfogde
hafwe ther inseende å, at sådant i rättan tid sker. Wäcker någor notewak wid winterwäg;
märke sielf then ut. Hwar som hugger up winterwäg öfwer siö, eller förderfwar bro; plichte
som i Missgiernings Balken stadgas, och sware til skadan.
8. §. Alle, som å landet hemman äga eller bruka, skola wägar rödja, och broar bygga; och
ware ej eller Konugnens gårdar och ladugårdar therföre frie. Hwar skal sitt skifte få, efter then
del han i by äger, och som thet för allom lägligast faller; och ligge ther Konungens
Befalningshafwandes wård å, at then ene ej mera betungas, än then andre. Städerne rödie och
hålle wäg och broar, så långt stadens ägor räcka.
9. §. Hwar som lägger farwäg af förra stället, utan Tings Rättens lof och minne; böte tre daler.
Lägger man landswäg af thes förra stad; [ 145 ]böte dubbelt, och lägge wägen åter, som then