ledningsgruppens spejare i välfärdssystemet - Personligt ombud

makten 7 . Utifrån ett delaktighetsperspektiv ser man en sådan förändring
som både önskvärd och möjlig. Begreppet lyfter fram en
människosyn som inte bara betonar individens vilja utan också
hans eller hennes möjlighet att ta ansvar för sitt liv. Man ser också
människan som skapare av omständigheterna, att vara den som
väljer, och ligger därmed nära den existentiella människosynen –
jag väljer därför finns jag. Men man ser också en ifrågasättande
människa, en kritisk deltagare. Människan har alltså en potential
att växa och utvecklas.
Mot empowermentmodellen kan man ställa den så kallade
paternalistisk modellen som mera betraktar individen utifrån ett
objektsperspektiv snarare än ett subjekt. Med denna syn tenderar
man att förvandla människan till maktlös och drabbad av omständigheterna.
Det paternalistiska synsättet utgår från att klienter
kommer till den offentliga organisationen med ett problem. En
expert undersöker, analyserar och diagnostiserar problemet för
att därefter sätta in en behandling. Symptomen försvinner och
problemet förväntas vara löst.
Modellen belönar så att säga kortsiktigt båda parter: både de
professionella som känner sig behövda och klienten som får
hjälp. Men den skapar också en cirkel av orsakssamband som en
bieffekt. Cirkelns uppkomstmekanism har alltså att göra med vår
människosyn, som kan vara medveten eller omedveten, uttalad
eller outtalad.
7 Brown & Brown, Empowered, a practical Guide,Brealey, 1994
18