ledningsgruppens spejare i välfärdssystemet - Personligt ombud

Kvalitetssäkring och utvecklingsarbete
”Om jag kan se ombudens arbete med att samla in systemfel och
återrapportera till oss i ledningsgruppen som en del i mitt eget
kvalitetsutvecklingsarbete? Självklart! Ombuden har en kunskap
och ett perspektiv som få eller inga i min organisation har. Dessutom
har de inte, som mina underställda chefer och medarbetare,
skäl att skönmåla verkligheten eftersom de inte står i samma beroendeförhållande
till mig. Jag får helt enkelt stöd i mitt dagliga
utvecklingsarbete genom detta.” (Representant i ledningsgrupp)
Befinner sig det strukturella synsättet kring PO-arbetet på kollisionskurs
med de verksamheter som arbetet kan komma att
påverka, eller är det till stöd för dem? Svaret finns delvis i de
uppdrag som ombuden har: att se till att samordning kommer till
stånd, att klienterna bemöts respektfullt, att klienterna får insats
efter behov. Detta är nämligen mål och uppdrag som de har gemensamt
med de flesta organisationer. Man skulle därför kunna
säga att PO-arbetets strukturella egenmaktsperspektiv utgör ett
stöd i det kvalitetssäkringsarbete som i stort sett alla organisationer
genomför. Genom ombuden kan de systematiskt få en bild
av de brister som den egna organisationen uppvisar i mötet med
klienten. Detta är en unik chans.
Kvalitetssäkringsarbete handlar om att bidra till att göra organisationen
mer effektiv, så att man gör rätt sak, med rätt kvalitet
och utnyttjar resurserna på bästa sätt. Ett strukturellt empowermentperspektiv
i PO-arbetet bidrar alltså till detta.
• De mål och uppdrag som verksamheten har, vad gäller arbetet
kring personer med psykiska funktionsnedsättningar, uppfylls
på ett bättre vis. Organisationen blir bättre på att ge klienten
de insatser som den behöver och har laglig rätt till. Därmed
uppfylls rätt sak-kriteriet.
• Verksamheten kan utföra arbetet med den kvalitet som lagstiftningen
föreskriver. Därmed uppfylls rätt kvalitets-kriteriet.
25