Den okända hästen från Aten
Den okända hästen från Aten
Den okända hästen från Aten
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
1 5<br />
utnyttjar valrörelsen för att pressa partierna att gynna deras<br />
medlemsgrupper och driva deras frågor. Valdemokrati handlar mest om<br />
underhållning och marknadsföring.<br />
Målet med politiska kampanjer är att vinna din röst. Partierna kommer<br />
med attraktiva vallöften och konkurrensen gör att de frestas att lova mer<br />
än vad samhällsekonomin tillåter. Om vinnarna har lovat för mycket så<br />
kan de antingen hålla sina löften och sätta hela samhällsekonomin i<br />
gungning, eller svika dig. Båda strategierna ökar klyftan mellan väljare<br />
och folkvalda. I jakten på våra röster står alla statistikens verktyg till<br />
förfogande. En väljare är viktigare än alla andra – den genomsnittlige.<br />
Partiet som lockar flest röster <strong>från</strong> den statistiska mittfåran blir störst,<br />
eftersom det är där flest väljare finns. Därför är det viktigt att ta reda på<br />
vad den genomsnittlige väljaren tycker. Partierna förtränger sina<br />
ideologier och drar sig inte för att överge sina ståndpunkter i syfte att<br />
tilltala mittenväljarna. Det kallas för triangulering, en strategi som går ut<br />
på att ta en ny ståndpunkt som ligger mellan sin gamla åsikt och<br />
motståndarens. Triangulering handlar om att värva nya väljare genom att<br />
hitta »deras viktiga frågor«. I kampen om rösterna blir partierna alltmer<br />
lika varandra, samtidigt som konkurrensen mellan dem hårdnar. För<br />
väljaren innebär det att de olika kundvagnarna i det absurda politiska<br />
varuhuset innehåller nästan exakt samma varor. Här dyker nästa<br />
demokratiska problem upp: Om kundvagnarna är för lika har vi inte<br />
längre några olika alternativ att välja mellan. Försvinner skillnaderna<br />
mellan partierna så försvinner också valfriheten – det blir samma politik<br />
hur vi än röstar. Det enda vi beslutar om då är vem som ska vara ledare.<br />
Kvinna, glasögon, ungdomlig, flintskallig eller mustasch?<br />
Journalisten Anders Isaksson skrev i boken <strong>Den</strong> politiska adeln (2002)<br />
att uppkomsten av en politisk adel i Sverige hänger samman med att<br />
arbetet har blivit alltmer professionellt. Förutom att heltidspolitiker är ett<br />
välbetalt jobb så belönas trogna partimedlemmar ofta med höga poster<br />
vid politiska tillsättningar. Partipolitik har blivit en karriärväg. Förr var<br />
det smart att vara kompis med kungen och nu är det listigt att ställa in sig<br />
hos partiledarna i stället. Nepotism bygger liksom monarki på att höga<br />
befattningar går i arv <strong>från</strong> en generation till nästa. Många som accepterar<br />
den svenska monarkin trots att den är odemokratisk menar att det inte<br />
gör så mycket för kungen har inte längre någon politisk makt. Men<br />
<strong>Den</strong> <strong>okända</strong> <strong>hästen</strong> <strong>från</strong> <strong>Aten</strong>