Den okända hästen från Aten

5 5
...
Efter att ha lagt ut valsedlar i alla vallokaler den 15 september samlas
initiativtagarna på kvällen i Vallentuna teater där allting startade. Utanför
scenporten står ett gammalt rostigt oljefat där det brinner en symbolisk
eld. Alla som kommer får varsin demoex t-shirt. Vi lovar varandra att
föreningen ska fortsätta arbeta oavsett hur det går i valet. Valvakan börjar
och vi följer utvecklingen på storbilds-TV. Med jämna mellanrum skickar
vi en kurir till kommunalhusets röstsammanräkning på andra sidan torget
för att kolla läget. Efter ett par valdistrikt ser det lovande ut, men när tio
av tolv distrikt är räknade ser vi inte ut att komma in. Till slut blir
spänningen olidlig och hela skaran springer över till kommunalhuset.
Vallentuna-Stegets reporter Uffe Lindeborg står där med kameran runt
halsen för att eventuellt kunna föreviga det historiska ögonblicket. Han
har räknat ut att vi behöver ytterligare nittio röster för att komma in. Just
då kommer kommunsekreteraren ut med de sista räknade valdistrikten.
Vi får oväntat få röster i det största distriktet Karlberg och en
olycksbådande tystnad infinner sig. Journalisten Lindeborg säger tonlöst
»Då kom ni inte in«. Tystnad. Efter tio sekunders total bestörtning ringer
min mobiltelefon. Dagens Nyheter vill ha en snabb kommentar, de har
sett på nätet att demoex tog ett mandat. Jag minns inte vad jag svarar, jag
börjar nästan koka inombords när jag återkallar känslan. Vi springer ut på
torget och tjoar som vildingar med journalisten hack i häl. Bilden som han
tar på oss hamnar på framsidan av lokaltidningen. Mina älskade studenter
ser lyckliga och glada ut. Själv ser jag ut att vara helt väck.
Valnatten 2002. Foto: Ulf Lindeborg
Den okända hästen från Aten