22.09.2013 Views

Den okända hästen från Aten

Den okända hästen från Aten

Den okända hästen från Aten

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

8 2<br />

varandra i ett kärleksrus och resultatet blir en massa underbara småidéer<br />

som skänker lycka och glädje.<br />

Vi vore ingenting utan endosymbios. Utan biologiska organismer i magen<br />

som tar hand om allt vi sätter i oss, sopsorterar och komposterar skulle vi<br />

snabbt dö. Tillsammans innehåller de mer än hundra gånger så många<br />

unika gener som resten av kroppen. Om de inte gjorde det skulle vi inte<br />

kunna ta upp näring eller hålla skadliga bakterier borta. När samarbetet<br />

blir riktigt intimt så blir systemet komplext. På så sätt har människor och<br />

andra mer komplicerade organismer uppstått. Inuti oss samarbetar små<br />

mikroorganismer som ursprungligen jobbade ensamma. De ingår<br />

numera i ett gemensamt system där de drar nytta av varandra. Varje cell i<br />

vår kropp bär på spår av många olika livsformer. Receptet på biologisk<br />

framgång är samarbete och specialisering. Livet är med andra ord ingen<br />

tävling.<br />

...<br />

DEMOKRATINS GYLLENE REGLER<br />

År 594 f kr höll det på att bli inbördeskrig i <strong>Aten</strong> i Grekland. För att<br />

undvika kriget valdes en ledare som alla kunde acceptera, en av de sju vise<br />

männen som hette Solon. Solon var en motvillig ledare, men till slut<br />

erbjöd han sig att styra om alla lovade att lyda de lagar han stiftade, vare<br />

sig man gillade dem eller inte. Förslaget accepterades. När Solon fick<br />

oinskränkt makt att stifta lagar bestämde han att makten skulle spridas<br />

jämnare bland medborgarna. Det blev demokratins startskott. Efter<br />

diverse bakslag kunde Kleisthenes (508 f kr) och Ephialtes (462 f kr)<br />

fullfölja arbetet och skapa det vi känner som den <strong>Aten</strong>ska demokratin.<br />

Grekerna insåg faran med maktkoncentration. I antika Grekland trodde<br />

man att gudarna styrde över ödet. Deras gudasagor handlar ofta om<br />

människor som berusas av sin makt. Till slut grips de av övermod, hybris.<br />

De inser inte sina begränsningar utan upplever sig stå över de andra<br />

människorna. Sen begår de ett ödesdigert misstag, drar på sig gudarnas<br />

vrede och bringar olycka över hela samhället. »Högmod går före fall« är<br />

en klassisk sensmoral <strong>från</strong> grekisk mytologi. För att undvika<br />

maktkoncentration och den farliga utveckling som följer därav skapade<br />

grekerna demokratin. Därför lät de också lotten avgöra vilka i folkrådet<br />

som skulle bli avlönade ämbetsmän. På så sätt fick gudarna vara med och<br />

bestämma, vilket skulle göra dem vänligt sinnade mot <strong>Aten</strong>s befolkning.<br />

<strong>Den</strong> <strong>okända</strong> <strong>hästen</strong> <strong>från</strong> <strong>Aten</strong>

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!