Den okända hästen från Aten

8 1
och stress är sällsynta utanför den mänskliga civilisationen. Om du
upplever att djur och växter attackerar dig när du är ute i skogen är det
snarare din egen rädsla som spökar.
Kommer du ihåg att jag talade om memer i början? Jag tror på memetisk
darwinism, att idéer liksom gener kan konkurrera eller samarbeta med
varandra. Vissa memer passar inte ihop utan måste konkurrera. De
memer som boken förmedlar har en ärkefiende. När socialdarwinisterna
slog mynt av Darwins teori och började bekämpa lägre stående varelser
så var de smittade av en djävulsk mem, en elitistisk tanke som Harald
Ofstad beskriver ingående i boken Vårt förakt för svaghet (1979) och
som handlar vad som låg till grund för nazismen. Jag vill uttrycka
föraktet i sin självförhärligande form: »Jag är värd mer än du«. Memen
uttrycker djupt odemokratiska tendenser. Dessa tendenser är alltjämt
levande inom och omkring oss, skriver Harald Ofstad. Darwins lära om
det naturliga urvalet passade som hand i handske med denna förmätna
idé. Jag hatar denna mem som har smittat våra hjärnor, blåst upp vårt
självförtroende och fått oss att förakta andra. Jag har själv burit på
memen och jag HATAR den verkligen, mer än Harry Potter hatar
Voldemort. Det är dags att göra upp med den nu:
Om idén »jag är värd mer än du« bara kunde materialiseras i form av
en gammal uppblåst ballong som har tappat sin spänst skulle jag njuta
av att få sticka sönder den med en vass liten nål så luften gick ur med
ett PÖÖÖHH. Sen skulle jag ta upp gummiskinnet och spänna ut det,
suga in luft i det med munnen, skruva runt och tillverka provisoriska
småballonger som jag sticker hål på med nålen PIF PIF PIF tills det är
perforerat precis överallt. Sen skulle jag tugga frenetiskt på slamsorna
så de gnisslar och kvider NJIINGNJIINGNJIING ända tills
käkmusklerna brinner av smärta. Därpå skulle jag svälja gummit och
fräta ilsket på det med magsyran. Till sist skulle jag bajsa ut resterna
bakom en hallonbuske. HA!
Om Darwin bara hade känt till endosymbios så hade vår syn på
evolutionen varit annorlunda. Samarbete är den kärleksfulla motsatsen.
De stora sprången i evolutionen och våra privata liv beror inte på
konkurrens utan på samarbete. Tänk på sex som en sammansmältning av
två olika livsformer till en. När våra kroppar möts och dofterna blandas
så blir vi belönade med det finaste hjärnan kan ge oss: orgasm. Samma
sak händer när två idéer förenas i endosymbios. Idéerna befruktar
Den okända hästen från Aten