Den okända hästen från Aten

2 6
noggrannhet för att ge sina lärare och kamrater en sublim upplevelse av
att välja mellan att vara laglydig eller att skydda vänner som utövar en
konstform som samhället betraktar som olaglig. Jonas har fortsatt med
konst och han har gott påbrå. Pappa Magnus är uppskattad satirtecknare
som visualiserar demokratins problem på DN:s ledarsida. Jonas och
Kalles fantastiska practical joke om grafitti och det kommande
experimentet i demokrati har flera saker gemensamt: Sökandet efter nya
erfarenheter. Gränsöverskridandet. Utforskandet.
Vi möts i dörröppningen till teatern den 21 december 2001, Linnea,
Josefin, Jonas, Kalle och jag. Vintersolens strålar letar sig in genom
glasfönstret vid entrén och bildar en upplyst väg på golvet som leder ut till
friheten. Av någon anledning sker mina viktigaste samtal ofta i ett
ingenmansland där det inte är meningen att man ska träffas, nästan alltid
med en dörr i närheten. Josefin är jäktad, hon vill inte missa tåget. Vi
bestämmer oss för att kalla partiet »demoex«. Namnet väljs för att betona
att det är frågan om experimentell verksamhet. Vi vill veta om det är
möjligt att komma in i politiken utan fastslagen politik. Vi använder
demoex som förkortning för demokratiexperiment, men förkortningen är
redan etablerad i betydelsen »demonstrationsexemplar«. Tvetydigheten
är önskad. Vi hoppas att vi ska fungera som ett demonstrationsexemplar
och visa hur man kan göra för att etablera direktdemokrati inom den
representativa demokratin. Namnet fungerar också på engelska. Jag åtar
mig att försöka registrera partiet. Sen tittar vi på ett förslag på stadgar
och alla får i uppdrag att skissa på en logotype. Därefter är det korta
mötet slut och vi önskar varandra god jul.
INGET STÖD I TEORIN
Lars Ilshammar arbetar 2002 vid Örebro universitet där han skriver sin
doktorsavhandling om IT och demokrati. Jag har inte träffat Ilshammar,
men han har inspirerat mig väldigt mycket. Det finns dock en del
akademiska distinktioner som jag undrar över. Ilshammar skiljer mellan
två olika synsätt på IT-demokrati, det konventionella och det radikala. Det
konventionella (representativa) synsättet innebär att internet bör
användas för att minska klyftan mellan folk och folkvalda samt stärka
demokratins legitimitet. Det radikala (direktdemokratiska) synsättet
säger å andra sidan att det är onödigt att gå omvägen via politiker och
partier när teknologin finns för ett elektroniskt gräsrotsstyre. IT betraktas
då som ett verktyg för demokrati snarare än som ett informationsredskap.
Den okända hästen från Aten