Kvicksilverförorening i avloppsrör i Lunds kommun

Amanda Engman
krav på sig att installera utrustning som uppfyller bästa möjliga teknik. Kravet på bästa
möjliga teknik finns bland Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. De tyska kraven säger
bland annat att avskiljaren ska klara en avskiljning på 95 procent vid samtliga fyllnadsgrader
(Institut für Bautechnik, 1988). Enligt de danska kraven ska maximalt utsläpp av
kvicksilver under prövotiden vara 800 mg (Dansk Tandlægeforening och andra, 1990).
Till skillnad från den tyska metoden där test sker på labb visar den danska metoden hur
avskiljaren fungerar på plats under standardiserad användning (Sweden Recycling,
2004a). Avskiljare med 99 procents avskiljning dök upp på marknaden på 1990-talet, de
klarar de tyska och danska kraven (Miljöförvaltningen i Stockholms stad, 1999a). Minst
lika viktigt som avskiljningsgraden är att avskiljaren sköts enligt tillverkarens instruktioner
och att avskiljaren är anpassad till de vattenflöden som uppstår på kliniken.
Enligt Helsingborgs Renhålllningsordningen 4 kap 8 § krävs årlig funktionskontroll och
tömmning av amalgamavskiljaren (Miljökontoret Helsingborg, 2004). Ett sätt för verksamhetsutövare
och tillsynsmyndighet att kontrollera att amalgamavskiljaren fungerar
väl och skötseln är god är genom mätningar av kvicksilverhalten nedströms avskiljaren.
Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR) har beslutat att på så sätt utöka funktionskontrollen
av amalgamavskiljare. De har därför tecknat ett avtal med Sweden Recycling
vilka ska göra provtagningar och analyser på utgående vatten från avskiljarna (Sweden
Recycling, 2004a). Provet tas på kliniken alldeles vid utloppet på amalgamavskiljaren.
De utökade funktionskontrollerna som genomförts i nordvästra Skåne har visat att det är
stor skillnad på hur väl amalgamavskiljarna fungerar. De uppmätta kvicksilverhalterna
från avskiljarna som varit kopplade till tandläkarstolar har varierat från 0,0202 mg/liter
till 325 mg/l. Sweden Recycling bedömmer att 25% av de undersökta avskiljarna
släpper ut oaceptabelt höga halter kvicksilver. Resultaten visar att godkänd
amalgamavskiljare inte kan likställas med att kvicksilverutsläppen från kliniken är
godtagbara. Med hjälp av analysresultaten kan beräkning av ungefärlig mängd kvicksilver
som släpps ut från kliniken per tidsenhet göras (A. Hallinder, muntlig inf.).
Enligt ackrediteringsstandarden ISO 17025 framgår att resultat från analyser ska lämnas
till uppdragsgivaren vilka i det här fallet är tandläkarmottagningarna. Om någon annan
vill se resultatet från en specifik klinik måste uppdragsgivaren ge skriftligt tillstånd till
detta. Det har fått till följd att om tillsynsmyndigheterna inom NSR-området velat ha
analysresultaten från en mottagning har de varit tvungna att lägga ett föreläggande mot
kliniken. Detta har gjort att tillsynsmyndigheten än så länge inte tagit del av resultaten
från var enskild mottagning. Inför kommande analysomgång, under hösten 2004,
kommer klinikerna att få signera ett godkännande som säger att Sveden Recycling får
skicka resultaten direkt till berörda tillsynsmyndigheter. (A. Hallinder, muntlig inf.).
3.2 Sanering av kvicksilverförorenade rör
Felaktig hantering av ett kvicksilverförorenat avloppsrör kan leda till kostnader i
miljonbelopp för stadens reningsverk. Den som orsakat utsläppet kan krävas på
skadestånd för hanteringen. Brister i hanteringen av förorenade rör är dessutom ett
arbetsmiljöproblem. Ovarsam hantering kan ge upphov till kvicksilverångor vilka är
skadliga att andas in. Det är viktigt att saneringen görs av proffs för att undvika missöden.
I detta avsnitt beskrivs kortfattat vad som bör beaktas vid sanering. För mer
omfattande information om möjlighet att sanera olika rörledningar från kvicksilver rekommenderas
Miljöförvaltningen i Stockholms skrift Tandvårdens miljöguide.
(Miljöförvaltningen i Stockholms stad, 1999a)
12