Kvicksilverförorening i avloppsrör i Lunds kommun

1. INLEDNING
1. INLEDNING
Det har länge varit känt att spridning av kvicksilver i ekosystemen är ett stort problem
för miljö och hälsa. Ökade halter av kvicksilver i vår miljö gör att halten också ökar i
våra livsmedel, särskilt i fisk. Kvicksilverutsläpp kopplade till tandläkarverksamhet är
en betydande källa till spridning av kvicksilver i Sverige. Även nedlagda mottagningar
kan bidraga till spridning genom att föroreningen har lagrats i rörsystemet, från rören
sker sedan en mycket långsam uttransport av kvicksilver till avloppsvattnet.
Länsstyrelsen i Skåne har som mål att arbetet med inventering och sanering av
kvicksilver i fastigheter ska intensifieras. Fastighetsbolagen och kommunen ska senast
år 2004 ha genomfört inventering och senast 2008 sanering.
Syftet med examensarbetet är att belysa problemet med kvicksilverförorenade avloppsrör
i Lunds kommun. Detta kommer att ske särskilt med beaktande av var i kommunen
föroreningsproblem föreligger, vem som är ansvarig för efterbehandling och hur
Miljöförvaltningen i Lund kan arbeta för att avhjälpa problemet. Förhoppningen är att
examensarbetet ska ligga till grund för vidare insatser för att minska spridningen av
kvicksilver till ekosystemen.
För att få svar på var i kommunen föroreningsproblem finns kommer en kartläggning av
historiska tandläkarmottagningar i Lunds kommun att genomföras. Kartläggningen ska
ge svar på var de historiska mottagningarna legat, hur lång tid tandläkarverksamhet bedrivits
i lokalen samt om föroreningsrisk fortfarande föreligger. Det är troligt att jag inte
kommer att finna all information jag skulle behöva för att göra en säker riskbedömning.
Därför måste öppenhet finnas för att nya uppgifter framkommer efter att uppsatsen
färdigställts som gör att riskbilden måste omvärderas. I de fall efterbehandling behövs
uppkommer frågan vem som är ansvarig och ska bekosta sanering. För att svara på
frågan kommer lagar och regler på området att studeras. Utifrån litteraturstudier och
kartläggningen kommer diskussion föras om vilka åtgärder som bör vidtas från tillsynsmyndigheten
och övriga för att förhindra att kvicksilvret sprids vidare till reningsverk
och recipient samt att upplagring av nytt kvicksilver sker i rörsystemen.
Det finns många vägar genom vilka utsläpp av kvicksilver kopplade till tandläkarverksamhet
kan ta sig ut i ekosystemen. Denna studie behandlar endast de direkta
utsläppen från tandläkarmottagningarna till avloppsledningar. Till vatten sker utsläpp
kopplade till tandvården också genom nötning av amalgamfyllningar. Amalgamet
transporteras i det fallet genom kroppen och därifrån ut till avloppsnätet. Till luft sker
utsläpp kopplat till tandvården genom rökgaser från krematorium och till mark genom
jordfästning av personer med amalgamfyllningar. Studien är även avgränsad i tid, den
behandlar tiden från 1938 fram till idag.
5