Kvicksilverförorening i avloppsrör i Lunds kommun

5. FALLSTUDIE, LUNDS KOMMUN
5. FALLSTUDIE, LUNDS KOMMUN
Lunds kommun är belägen i Skåne, kommunen har 100 995 innevånare (Lunds
kommun, 2004) på en yta av 443 km 2 . Det finns flera tätorter i kommunen; Lund,
Dalby, Veberöd, Södra Sandby, Genarp, Revinge och Torna Hällestad. Den lokala tillsynsmyndigheten
för miljö och hälsoskyddsfrågor är Miljöförvaltningen i Lund och den
nämnd som arbetar med miljöfrågor är Miljönämnden. Huvudman för vatten- och avloppsanläggningarna
är Lunds kommun. Eftersom VA-verket inte har befogenhet att
utfärda föreläggande samarbetar de med Miljöförvaltningen i Lund i fall där juridiska
påtryckningar är nödvändiga för att undanröja olägenhet för människors hälsa och miljö
(I. Dellien, muntlig inf.). I äldre byggnader är gjutjärnsrör generellt mycket vanligt
förekommande, att så även är fallet i Lund bekräftas av Olle Wahlberg som är VVSinspektör
på Stadsbyggnadskontoret i kommunen (O. Wahlberg, muntlig inf.). Det finns
49 tandläkarmottagningar i kommun, av dessa är 41 belägna i tätorten Lund (Miljöförvaltningen
i Lund, 2004).
5.1 Kvicksilverproblematiken i Lunds kommun
Kvicksilver är den metall som ökat mest i den skånska åkermarken, under 1900-talet
beräknas halten ha ökat med hela 46 procent. Fältförsök där avloppsslam från Lund och
Malmö spridits på åkermark har resulterat i att kvicksilverhalten i marken ökat.
(Länsstyrelsen i Skåne län, 2002) Målsättningen måste vara att näringen från reningsverken
ska kunna återföras till kretsloppet. En sådan utveckling hindras bland annat av
kvicksilver, kadmium och läkemedelsrester i inkommande vatten och slam till
reningsverket.
5.1.1 Kvicksilverhalt i slam
Den högsta kvicksilverhalten som godkänns i vatten vid förbindelsepunkten mot Lunds
kommunala spillvattennät är 0,0002 mg/liter. Värdet ska ses som ett varningsvärde och
avser flödesproportionella månadsmedelvärden. Det kvicksilver som följer med
avloppsvattnet till reningsverket binds till 95 procent i rötslammet. Åtgärder på lokalt,
regionalt och nationellt plan för att få bort kvicksilvret har utmynnat i sjunkande halter
av kvicksilver till Lunds största reningsverk, Källby reningsverk, vilket åskådliggörs i
figur 1. År 2003 uppmättes en kvicksilverhalt på 1,2 mg/kg TS vilket kan jämföras med
gränsvärdet för saluföring på 2,5 mg/kg TS. Eftersom 1166 ton TS genererades på
Källbyverket det året innebär det att ungefär 1,4 kg kvicksilver inkom till reningsverket.
Årssiffran kan jämföras med tidigare uppgift att det i rör från en gammal skoltandläkarmottagning
återfunnits 16 kg kvicksilver. Slammet från Lund har inte använts som
jordförbättringsmedel eftersom ingen velat ta emot det, istället har slammet bland annat
används som täckmaterial. (I. Dellien, muntlig inf.) Trenden med minskade halter
kvicksilver i reningsverkens slam är markant även i Skåne i stort (Länsstyrelsen i
Skåne, 2002).
23