Kvicksilverförorening i avloppsrör i Lunds kommun
Kvicksilverförorening i avloppsrör i Lunds kommun
Kvicksilverförorening i avloppsrör i Lunds kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
8<br />
7<br />
6<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
1984<br />
1988<br />
1989<br />
1990<br />
1991<br />
1992<br />
Amanda Engman<br />
Kvicksilver i mg/ kg TS, Källby<br />
1993<br />
1994<br />
1995<br />
1996<br />
Figur 1: Uppmätt kvicksilverhalt vid Källby reningsverk 1984 samt 1988-2003. (erhållen<br />
av I. Dellien, 2004)<br />
I enlighet med Deponeringsförordningen kommer deponering av organiskt avfall inte<br />
att få ske från och med den 1 jan 2005. Efter att förbudet mot deponering av organiskt<br />
material trätt i kraft kommer <strong>kommun</strong>en att förbränna slammet i en av Sysavs 2<br />
anläggningar i Malmö (I. Dellien, muntlig inf.).<br />
VA-verket i Lund sanerade rörsträckan från fastigheten till anslutningspunkten vid en<br />
nedlagd mottagning 1997. Provtagning av slammet visade att den spolade ledningssträckan<br />
tolv år efter att tandläkarverksamheten upphört innehöll 84 gram kvicksilver.<br />
Samma år sökte VA-verket LIP-bidrag för ett projekt som gick ut på att högtrycksspola<br />
<strong>avloppsrör</strong> tillhörande tandläkarmottagningar, insamla rötslammet och sända det som<br />
farligt avfall. Projektet fick avslag 1999. (I. Dellien, muntlig inf.)<br />
5.1.2 Arbete för minskade kvicksilverutsläpp<br />
År 1986 gjorde Miljöförvaltningen i Lund en inventering av tandläkarmottagningarna i<br />
<strong>kommun</strong>en. Bakgrunden till inventeringen var bland annat besvärande höga halter<br />
kvicksilver i rötslammet. Vid inventeringen besöktes samtliga 34 privata tandvårdskliniker<br />
i <strong>kommun</strong>en och sex av folktandvårdens nio mottagningar. Amalgamavskiljare<br />
fanns kopplat till samtliga tandläkarstolar på klinikerna. (Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen<br />
i Lund, 1986)<br />
En kartläggning av kvicksilverflöden genomfördes 1989 av Institutionen för teknisk<br />
vattenresurslära vid <strong>Lunds</strong> Tekniska Högskola i samarbete med Gatukontoret och<br />
Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Enkäter skickades ut till tandläkarmottagningar<br />
där de bland annat fick svara på frågor om amalgamavfall. Provtagning gjordes sedan<br />
för att få reda på kvicksilverhalten i avloppsvatten från tandläkarmottagningar.<br />
(Hogland och andra, 1990)<br />
Miljöförvaltningens arbete med befintliga tandläkarmottagningar fortsatte några år<br />
senare. Förvaltningen kartlade då, 1993-1994, 49 av <strong>kommun</strong>ens befintliga tandläkarmottagningar.<br />
Vid undersökningar av klinikerna framkom att endast fyra av tandläkarna<br />
2 Sydskånes avfallsaktieboloag<br />
24<br />
1997<br />
1998<br />
1999<br />
2000<br />
2001<br />
2002<br />
2003
Change language