23.09.2013 Views

Kvicksilverförorening i avloppsrör i Lunds kommun

Kvicksilverförorening i avloppsrör i Lunds kommun

Kvicksilverförorening i avloppsrör i Lunds kommun

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

7. DISKUSSION OCH SAMMANFATTNING AV RESULTAT<br />

Inga mottagningar återfanns där verksamheten avslutats efter att Miljöbalken trädde i<br />

kraft. I framtiden kommer dock sådana fall att inkomma till tillsynsmyndigheten, verksamheten<br />

är då ansvarig för sanering av förorenade rör enligt Miljöbalken.<br />

Tillsynsmyndigheten kan rikta ett föreläggande för att få verksamheten att genomföra<br />

sanering motsvarande Miljöbalkens regler. Verksamheten är skyldig att vidta efterbehandling<br />

enligt 10 kap 2 och 4 §§ samt med hänvisning till 2 kap 3 och 1 §§. I<br />

sammanhanget är det viktigt att förtydliga att efterbehandlingsansvaret inte enbart gäller<br />

inom klinikens fyra väggar utan så långt som föroreningen har spridit sig. Efterbehandlingen<br />

ska i första hand innebära att avlägsna förorenade rör. I de fall det inte är<br />

möjligt eller skäligt och rören är i gott skick kan högtrycksspolning genomföras.<br />

Västerviks Miljö- och byggnads kontor har haft ett fall där verksamhetsutövaren efter<br />

överklagande till Länsstyrelsen var tvungen att avlägsna förorenade rör från mottagningen<br />

samt undersöka om angränsande ledningar var förorenade. Fallet visar att det<br />

finns möjlighet för tillsynsmyndigheten att ställa hårda krav på efterbehandlingen när en<br />

tandläkarverksamhet lägger ner. Om flera tandläkare bedrivit tandläkarverksamhet i<br />

lokalen är den sista verksamhetsutövaren inte ensam ansvarig utan ansvaret kan delas<br />

solidariskt.<br />

I en kartläggning av historiska mottagningar som genomfördes i Upplands Väsby år<br />

2002 återfanns 9 historiska mottagningar i en <strong>kommun</strong> med 8 befintliga mottagningar<br />

(Berglund, 2002). Studien är jämförbar eftersom metoden är snarlik och kartläggningen<br />

sträcker sig från 1930-talet och framåt. Jämfört med kartläggningen från Upplands<br />

Väsby kan det tyckas lite att 30 historiska tandläkarmottagningar återfunnits i <strong>Lunds</strong><br />

<strong>kommun</strong> som i dagsläget har 49 befintliga mottagningar. Min uppfattning är dock att de<br />

allra flesta historiska mottagningar från tidsperioden återfunnits. Många av de befintliga<br />

mottagningarna i <strong>kommun</strong>en har varit verksamma i många år, mottagningarna har i<br />

många fall gått i arv. Vidare har <strong>Lunds</strong> tätort inte haft tandläkarmottagningar på skolor,<br />

skolbarnen har istället fått tandvård vid en stor mottagning på Lilla Tvärgatan.<br />

För befintliga tandläkarmottagningar finns dels problemet med gamla föroreningar som<br />

ligger kvar i ledningsnätet och dels problemet med det amalgam som fortfarande släpps<br />

ut. Det är viktigt att motverka att ny förorening lagras upp, det är generellt mycket<br />

enklare och billigare med förebyggande insatser än efterbehandling. Från de<br />

mottagningar som har väl fungerande och modern amalgamavskiljare, som sköts enligt<br />

instruktionerna, samt har nya rör av plast eller rostfritt stål kommer troligen inte särskilt<br />

mycket nytt amalgam ansamlas i rören. Det amalgam som passerare amalgamavskiljaren<br />

är huvudsakligen i mycket fina partiklar och kommer till största delen att<br />

transporteras direkt till reningsverket. I gamla gjutjärnsrör fastnar amalgam som släpps<br />

ut idag i större utsträckning eftersom slam ofta ansamlas i den här typen av rör.<br />

Ett bra sätt för verksamheten och tillsynsmyndigheten att kontrollera att företaget sköter<br />

sin amalgamavskiljare på fullgott vis är genom regelbunden provtagning nedströms<br />

avskiljaren. Det kan göras genom utökad funktionskontroll av amalgamavskiljare. En<br />

sådan kontroll kan rymmas inom egenkontrollen. Det finns möjlighet till regional<br />

samverkan om utökad funktionskontroll. Med hjälp av analysresultaten från kontrollen<br />

kan beräkning göras av ungefär hur mycket kvicksilver som släpps ut från kliniken.<br />

VA-verken runt i landet kan på så sätt få en bättre uppskattning av hur stor del av kvicksilvret<br />

till reningsverken som härrör från samtida drift av tandläkarmottagningar.<br />

35

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!