Kvicksilverförorening i avloppsrör i Lunds kommun

Amanda Engman
Miljöförvaltningen i Lund bör skicka ut varningsetiketter som ska sättas upp på
förorenade rör till samtliga befintliga tandläkarmottagningar. Det kan ske inför nästa
tillsynsbesök. Åtgärden måste kombineras med information. Vid tillsynsbesöket bör
förvaltningen kontrollera om etiketterna satts upp och i annat fall påminna om det. Det
är viktigt både av miljö- och arbetsmiljöskäl att varningsetiketterna kommer upp.
Innan sanering av kvicksilverförorenade rör ska verksamheten inkomma med anmälan
om efterbehandlingsåtgärder. Anmälan kan inkomma från verksamhetsutövare,
historiska verksamhetsutövare och fastighetsägare. Ofta behöver anmälan kompletteras
för att tillsynsmyndigheten ska få ett bra underlag för vidare hantering av ärendet.
Miljönämnden ska sedan fatta besluta om föreläggande. En sanering som bygger på att
samtliga förorenade rör i fastigheten avlägsnas och tas om hand som farligt avfall är
betydligt dyrare än högtrycksspolning och igenpluggning av rör. Vilken av saneringsmetoderna
som är skälig måste avgöras från fall till fall. När förorenade rör lämnas kvar
i fastigheten måste diskussion föras mellan verksamhetsutövare och fastighetsägare. De
ska då komma överens om vem som i framtiden ska bekosta omhändertagandet av det
farliga avfallet som lämnats kvar i fastigheten. Efter avslutad saneringen ska
verksamheten inkomma med en rapport så tillsynsmyndigheten kan kontrollera att
efterbehandlingen genomförts i enlighet med föreläggandet. Tillsynsmyndigheten bör
rekommendera tandläkarverksamheter att sätta in avloppsrör av plast eller rostfritt stål
vid rörbyte.
Uppgifterna som framkommer från kartläggningen av historiska mottagningar bör
läggas in i MIFO-databasen. Det är mycket värdefullt att föra in informationen i
databasen eftersom många som i framtiden kommer att leta uppgifter om förorenade
områden antagligen enbart kommer att använda MIFO. Uppgifterna kan läggas in av
personal på Länsstyrelsen i Skåne eller på Miljöförvaltningen i Lunds kommun.
Eftersom tandläkarmottagningar inte är en prioriterad branschklass i MIFO-arbetet är
det inte troligt att införandet av uppgifterna där kommer att leda till att efterbehandlingsåtgärder
vidtas inom de närmsta åren.
Om det i framtiden kommer att finnas möjlighet att söka pengar till projekt för att
minska kvicksilverföroreningen i kommunen bör sanering av historiska och befintliga
tandläkarmottagningar ingå i ansökan. Bidragspengar kan medföra att sanering, i likhet
med vad som var fallet i Stockholm, genomförs mycket tidigare än vad det annars skulle
ha gjorts.
VA-verkets önskan att minimera kvicksilverhalten i inkommande vatten och slam till
reningsverket bör beaktas vid handläggning av ärende som gäller förorenade rör. VAverket
har i den här typen av ärenden svårt att få en motstridig fastighetsägare att
genomföra åtgärder eftersom de inte har möjlighet att använda sig av juridiska
påtryckningar i form av föreläggande.
Det är mycket möjligt att vi inom några år har ett totalförbud mot hantering, införsel
och utförsel av kvicksilver. Ett sådant förbud vore ett stort framsteg men är inte tillräckligt
för att få bort kvicksilver ur kretsloppet. Blicken måste även riktas mot
historiska utsläpp som lagrats upp i teknosfären och som fortfarande påverkar vår miljö.
Kvicksilver är ett av våra värsta miljögifter och ska fasas ut ur kretsloppet. Att vidta
efterbehandling vid historiska och befintliga tandläkarmottagningar är en viktig del i
arbetet för ett ”kvicksilverfritt” Sverige.
36