Kvicksilverförorening i avloppsrör i Lunds kommun

5. FALLSTUDIE, LUNDS KOMMUN
regelbundet tömde sina vattenlås. Gatukontoret öppnade vattenlåsen och fann
kvicksilver i fem av sex fall. Amalgamavskiljare fanns kopplat till tandläkarstolarna vid
samtliga mottagningar men endast tre av dem uppfyllde de danska eller tyska kraven.
Det var bara en mottagning som hade installerat avskiljare vid en vask.
Miljöförvaltningen gav tandläkarna rådet att uppfylla de tyska eller danska kraven
senast januari 1996. (Arbetet, 1994) Vidare skulle amalgamavskiljare vara installerat
vid vaskar för rengöring av utrustning senast januari 1995. År 1998 vitesförelade Miljöförvaltningen
åtta tandläkarpraktiker för att få dem att följa förvaltningens råd. Ingen av
dessa kliniker hade installerat godkänd amalgamavskiljare vid rengöringsvasken.
(Arbetet, 1998)
Ett informationsbrev från VA-verket och Miljöförvaltningen utgick till tandläkarna i
kommunen år 2000. I brevet informerades tandvårdspersonalen om att kvicksilverhalterna
i slammet vid reningsverken i kommunen gått ner. Vidare påtalades att det är
mycket viktigt att amalgamavskiljaren töms med jämna mellanrum och sköts enligt tillverkarens
instruktioner samt att spolning av avloppsrör anmäls. Farligt avfall
behandlades också i utskicket. (I. Dellien, muntlig inf.)
5.2 Informationsinsamling för kartläggningen av historiska mottagningar
Telefonkataloger har varit det främsta redskapet för att finna information om historiska
tandläkarmottagningar. Efterforskningarna började i katalogen från år 1938 av två skäl.
För det första görs antagandet att allmänheten då i större utsträckning började uppsöka
tandvården i och med satsningen på Folktandvård och införandet av fri tandvård för
barn. För det andra skedde en markant ökning av kvicksilverutsläpp till vatten i
Stockholmsregionen på 50-talet. Det är möjligt att det i Lunds kommun var en liknande
utveckling, genom att påbörja undersökningen på 30-talet finns en god marginal till åren
med mycket höga utsläpp av kvicksilver till vatten.
Det var relativt enkelt att följa tandläkarmottagningarna från år till år i katalogerna fram
till 1989. Därefter och hela 1990-talet finns få privata tandläkarmottagningar med i
telefonkatalogen. Detta kan bero på ökad kostnad för verksamheterna att finnas med
kombinerat med att många mottagningar ändå inte kunde ta emot nya kunder. Mina
sökningar i telefonkataloger sträcker sig fram till år 2000, att sökandet stannar där
bygger på antagandet att inga nya mottagningar tillkommit som redan hunnit lägga ner
sin verksamhet. Informationen som inhämtats från telefonkataloger har kompletterats
med litteratur, ritningar från Stadsbyggnadskontoret samt samtal med tandläkare,
fastighetsägare och personer som varit patient på någon av mottagningarna.
Tätorten Genarp fanns inte med i Lunds gamla telefonkataloger. Informationen om
gamla mottagningar där baseras därför enbart på muntliga källor. Veberöd fanns med i
telefonkatalogerna men inga nedlagda mottagningar påträffades där. Information om
nedlagda mottagningar i Veberöd har därför också enbart baserats på muntliga källor.
Informationen om de gamla fastighetsbeteckningarna är hämtad från tefat 3 , Gaturegistret
för Lunds kommun 1971 (Lunds Drätselkontor, 1971) samt Lunds Stads
Fastighetskalender 1962 och 1954 (Lunds stad 1962 samt 1954). Fastighetsbeteckningarna
består av namnet på kvarteret till exempel Glädjen och sedan ett
3 Företaget Tekis system för fastighetsinformation som bland annat Lund använder sig av.
25