Kvicksilverförorening i avloppsrör i Lunds kommun

More documents

Recommendations

Info

Amanda Engman §). I de fall tvist uppstår om fördelningen kan frågan prövas av miljödomstolen (Miljöförvaltningen i Stockholms stad, 1999a). Verksamheten kan inte dömas till att bekosta saneringen om dess utsläpp varit så ringa att föroreningen inte ensam hade inneburit efterbehandlingsansvar (MB 10 kap 6 §). Bevisbördan för detta ligger dock på den verksamhetsutövare som inte anser sig ha efterbehandlingsansvar. Enligt Miljöförvaltningen i Stockholm skulle en tandläkare kunna ställas fri från ansvar om han/hon uppfyllde följande: • Verksamheten har under driftenfasen haft senare års godkända amalgamavskiljare installerat. • Tömning av avskiljaren har skett enligt givna regler. • Vattenlåset har tömts varje år. • Verksamhetsutövaren kan uppvisa att hanteringen av farligt avfall skett i enlighet med gällande lagar och regler. (Miljöförvaltningen i Stockholms stad, 1999a) 4.4 Fastighetsägarens ansvar I många fall bedrivs tandvårdsverksamhet i hyrda lokaler. Fastighetsägaren ansvar är i de här fallen ännu inte helt klarlagt (Miljöförvaltningen i Stockholms stad, 1999a). Fastighetsägarens ansvar är dock inte lika omfattande som verksamhetsutövarens (Rubenson, 2002). En fastighetsägare eller tidigare sådan kan ställas till ansvar för efterbehandling om verksamhetsutövare inte kan stå för efterbehandlingen samt om ägaren känt till eller borde ha upptäckt föroreningen (MB 10 kap 3 §). Detta gäller dock endast fastighetsägare som förvärvat fastigheten från och med den 1 januari 1999, då Miljöbalken trädde i kraft (SFS 1998:811, 15 §). För fastighetsägare som köpt fastigheten tidigare gäller att han endast kan åläggas att genomföra efterbehandling om det framkommer av någon annan lagstiftning eller om fastighetsägare genom åtgärd aktiverar föroreningar i fastigheten (Rudin, 2000). I de fall fastighetsägaren genom sina åtgärder sprider en förorening i eller från fastigheten är han/hon, både enligt gammal och enligt ny miljölagstiftning, verksamhetsutövare (Rudin, 2000). Fastighetsägaren omfattas i de här fallen först och främst av MB 2 kap 3 och 7 §§ (H. Rudin, muntlig inf.). Tredje paragrafen säger att alla som bedriver verksamhet eller genomför en åtgärd ska vidta de försiktighetsmått och utföra de skyddsåtgärder som behövs för att förhindra att olägenhet uppstår för människors hälsa och miljö. Enligt 7 paragrafen gäller kravet så länge det inte kan anses orimligt att uppfylla det. Om fastighetsägaren förbiser sina skyldigheter enligt dessa båda paragrafer kan också Miljöbalkens 10 kapitel vara tillämplig (H. Rudin, muntlig inf.). En fastighetsägare som köpt fastigheten innan Miljöbalken trädde i kraft kan också komma att drabbas ekonomiskt när det är dags att sälja fastigheten (Rudin, 2000). Vid försäljning kan köparen kräva att ägaren genomför efterbehandling eller sänker priset på grund av att den nya ägaren kan bli skyldig att vidta efterbehandling. I de fall fastighetsköpet var en privatbostadsfastighet ansvarar endast den köpare som känt till föroreningen (MB 10 kap 3 §). Det beror på att det inte kan ställas lika hårda krav på kunskaper och noggrannhet för en privatperson som en verksamhet (Rudin, 2000). Ifall fastighetsägaren finner att området är förorenat måste han/hon upplysa tillsynsmyndigheten om det (MB 10 kap 9 §). Om så inte sker kan straffsanktioner utfärdas för försvårande av myndighetskontroll. Upplysningsskyldigheten gäller även exploatörer och andra som tillfälligt genomför arbeten i fastigheten. Vid renovering, rivning eller högtrycksspolning av rör och stammar har fastighetsägaren ansvar för att 20
4. LAGAR OCH REGLER kvicksilverförorening samlas in och omhändertas som farlig avfall. Ifall fastighetsägaren är osäker på om det finns föroreningar i stammarna ska han utreda frågan innan högtrycksspolning eller rörbyte genomförs (Miljöförvaltningen i Stockholms stad, 1999a). Fastighetsägare som inte har juridiskt ansvar kan ändå bli tvungna att svara för kostnader motsvarande den värdeökning på fastigheten som efterbehandlingen medför (MB 10 kap 5 §). Ägaren kan också trots ansvarsfrihet bli tvungen att betala utredningskostnader för fastigheten (MB 10 kap 8 §). Kostnaden ska då vara skälig med hänsyn till ägarens nytta av utredningen, personliga ekonomiska förhållanden och övriga omständigheter av betydelse. Även fastighetsägare och tidigare sådana kan ställas inför solidariskt ansvar. Vid fördelningen av kostnaderna har i det här fallet den som vetat om föroreningen ett större ansvar än den som bara borde haft kännedom om föroreningen (Rubenson, 2002). 4.5 Den lokala tillsynsmyndighetens roll Tillsynsmyndigheten har flera roller i det <strong>kommun</strong>ala miljö- och hälsoskyddsarbetet. Myndigheten ska informera, lämna råd och övervaka att regelverket följs. I de fall Miljöbalkens regler åsidosätts ska sanktioner utfärdas. En tillsynsmyndighet kan besluta om att förelägga en verksamhet som inte sköter sig. De kan också besluta om föreläggande eller förbud vid vite vilket är en ekonomisk påtryckning från det allmänna mot en enskild (MB 26 kap 14 §). Användningen av vite regleras i Lagen om viten (SFS 1985:206). Vitesföreläggande kan riktas både mot fysiska och juridiska personer (Setterlid, 2000). I de fall föreläggandet är förenat med att mottagaren ska vidta en åtgärd ska tidsfrist framgå. Likställighetsprincipen, som återfinns i Kommunallagen, måste beaktas i samband med beslut om hur <strong>kommun</strong>en ska förhålla sig till förorening från tandläkarmottagningar (SFS 1991:900, 2 kap 2 §). Det är mycket viktigt att en medborgare inte ges fördelar mot en annan. Detta innebär inte nödvändigtvis att eventuella åtgärder från tillsynsmyndigheten ska riktas mot alla historiska och befintliga mottagningarna där föroreningsproblem föreligger eller ingen. Mottagningar där misstanken skiljer sig i styrka kan behandlas olika. Naturligtvis är det också skillnad på hur ärendet ska hanteras om det är en befintlig eller historisk mottagning. Tillsynsmyndigheten kan principiellt vända sig till och kräva efterbehandling av vem som helst som bedrivit verksamhet i lokalen och förorsakat aktuellt utsläpp. Alla landets fastigheter är registrerade i fastighetsregistret. I registret finns uppgifter om ägare, byggnadsår, åtgärder som vidtagits i fastigheten med mera. Tillsynsmyndigheten kan vid föreläggande och förbud mot fastighetsägare sända beslutet till inskrivningsmyndigheten för anteckningar i fastighetsregistrets inskrivningsdel (MB 26 kap 15 §). Det är tillsynsmyndigheten som beslutar i vilka fall anteckning ska ske i fastighetsregistret (Prop. 1997/98:45). Innan Miljöbalken var det endast om föreläggandet skedde vid vite som informationen kunde komma in i fastighetsregistret (B. Svensson, muntlig inf.). Har anteckning om föreläggande eller förbud gjorts i fastighetsregistret övergår det automatiskt till eventuell ny ägare (MB 26 kap 15 §). När föroreningen har åtgärdats ska tillsynsmyndigheten anmäla det till inskrivningsmyndigheten så anteckningen tas bort (MB 26 kap 15 §). 21
Page 1: abcd Institutionen för naturgeogra
Page 5 and 6: ABSTRACT ABSTRACT Mercury is poison
Page 7: INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSF
Page 11 and 12: 2. KVICKSILVER 2. KVICKSILVER Kvick
Page 13 and 14: 3. TANDVÅRDEN OCH KVICKSILVERANVÄ
Page 21 and 22: 4. LAGAR OCH REGLER 4. LAGAR OCH RE
Page 23: 4. LAGAR OCH REGLER 10 kap 2 § til
Page 27 and 28: 5. FALLSTUDIE, LUNDS KOMMUN 5. FALL
Page 29 and 30: 5. FALLSTUDIE, LUNDS KOMMUN regelbu
Page 31 and 32: 6. RESULTAT 6. RESULTAT I detta kap
Page 33 and 34: 6. RESULTAT 6.2 Mottagningar som la
Page 35: 6. RESULTAT Solrosvägen 4, Dalby F
Page 38 and 39: Amanda Engman kräva en utövare ti
Page 40 and 41: Amanda Engman Miljöförvaltningen
Page 43 and 44: REFERENSER REFERENSER Akademiska F
Page 45 and 46: REFERENSER Setterlid, Rikard, 2000,
Page 47: Nilsson, Börje, arbetade länge p
Page 50 and 51: Adress samt fastighetsbeteckning Bo
Page 52 and 53: Adress samt fastighetsbeteckning Kl
Page 54 and 55: Adress samt fastighetsbeteckning Re
Page 56 and 57: Adress samt fastighetsbeteckning St
Page 59 and 60: BILAGA 2 Bilaga 2: Befintliga tandl
Page 61: BILAGA 3 Bilaga 3: Tandläkarmottag

Kvicksilverförorening i avloppsrör i Lunds kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?