Nordic Outlook - Klas Eklund

More documents

Recommendations

Info

USA Nordic Outlook - November 2005 Ökande spänningar Styrka dominerar närmaste halvåret Kärninflationen smyger uppåt Fed i allt svårare bryderi Huspriser avgör graden av avmattning Den amerikanska ekonomin har uppvisat påfallande styrka den senaste tiden. Den positiva omsvängning från vårens ”soft patch” som påbörjades under sommaren har förstärkts under hösten, trots störningar från höga energipriser och orkankatastrofer. Samtidigt har inflationsmolnen tornat upp sig från flera håll. Produktivitetsökningarna har fallit tillbaka, samtidigt som stigande priser på energi och andra råvaror har skärpt inflationstrycket. Obalanserna i ekonomin har samtidigt fortsatt att förvärras. Bytesbalansunderskottet har nått nya rekordnivåer, medan hushållssparandet nu är negativt. Hushållen har således hållit uppe sin konsumtion trots att energipriserna gröpt ur inkomstflödet. Den lånebaserade konsumtionen har stimulerats av stigande husförmögenheter, men fläckvis börjar nu fastighetsmarknaden visa tecken på övervärdering och de spekulativa inslagen på marknaden har tilltagit. Federal Reserve har därmed hamnat i en allt besvärligare situation. Stark tillväxt, stigande inflationstryck och förvärrade obalanser i ekonomin talar på kort sikt för en fortsatt åtstramning av penningpolitiken. Det ter sig dock allt svårare för Fed att hitta den smala väg som gör att ekonomins drivkrafter kan växla från räntekänsliga delar som husbyggande och konsumtion av sällanköpsvaror till mindre räntekänsliga delar som export och investeringar – utan att husmarknaden kyls av alltför snabbt. Vår prognos bygger på att Fed ändå lyckas hyggligt. Styrräntan fortsätter upp till 5 procent och husprisstegringen mattas, vilket dämpar hushållens förmögenhetstillväxt. Därmed dämpas efter hand även konsumtionsökningen, men inte så mycket att USA sjunker ned i recession. Momentum består det närmaste halvåret Tillväxten tredje kvartalet blev så stark som 3,8 procent, trots att de värsta produktionsstörningarna från orkankatastroferna torde vara hänförliga till september. På kort sikt tyder det mesta på att styrkan i ekonomin kommer att bestå: Gradvis kommer nu effekter av återuppbyggnadsarbetet efter orkanerna Katrina och Rita att dominera, vilket kommer att ge en positiv tillväxteffekt framför allt i början på nästa år. 10 Avmattningen i våras drevs i hög grad av lageravveckling, och lagren har därefter fortsatt att tömmas. Följs historiska mönster kommer därför en lagerkorrektion att ge ansenliga bidrag till tillväxten de närmaste 2-3 kvartalen. Sentimentetsindikatorerna signalerar en stabil tillväxt på kort sikt. Den senaste ISM-siffran bekräftade tydligt att det positiva sentimentet överlevt hotbilder från energipriser mm. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 -1 USA: Bruttonationalprodukt Procent -2 1999 2000 2001 Källor: BLS, SEB Årlig % förändring Annualiserad % förändring 2002 2003 2004 2005 Prognos SEB 2006 2007 Vändning efter sommaren Vår bedömning är att de expansiva krafterna behåller sitt övertag ytterligare 2-3 kvartal och att ekonomin då fortsätter att växa något över trend. Därefter är det troligt att de samlade effekterna av bestående höga energipriser och räntehöjningar med åtföljande avmattning på husmarknaden gör att hushållens konsolideringsprocess äntligen påbörjas. Prognosen innebär att tillväxttakten halveras och ligger runt 2 procent under senare delen av prognosperioden. Det är en syn som är svagare än konsensus. Investeringsaktiviteten mattas i viss mån som en följd av konsumtionsdämpningen, inte minst genom att det tidigare så expansiva husbyggandet kyls av ordentligt. Däremot kan utrikeshandeln utgöra en viss motkraft. Omvärldsefterfrågan förblir stark genom att den höga tillväxttakten bibehålls i Kina och en rad andra tillväxtmarknader samtidigt som Europa och Japan långsamt går åt rätt håll. En svagare dollar i kölvattnen av en gradvis mjukare Fed-politik under 2007 kommer också att gynna exportutsikterna. Finanspolitiken kommer inte att bidra till att dämpa nedgången. På kort sikt kommer Katrinakatastrofen att gräva ytterligare hål i den federala budgeten. Vi uppskattar att budgetbelastningen totalt hamnar runt 100 mdr USD, motsvarande närmare 1 procent av BNP. Detta bidrar till den kortsiktiga tillväxtinjektionen, men innebär å andra sidan att utrymmet för att mildra en kommande avmattning urgröps. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2
Kärninflationen kryper uppåt Stigande energipriser i kölvattnet av Katrina drev i september upp KPI-inflationen till hela 4,7 procent. Även om oktobersiffran var betydligt lägre efter att bensinpriserna fallit tillbaka, indikerar flera faktorer att den amerikanska ekonomin är inne i en bredbaserad inflationsuppgång. Stigande enhetsarbetskostnader, främst beroende på avtagande produktivitetstillväxt, innebär ett underliggande pristryck. Prisuppgången i producentledet är stark och bred, vilket understryks av att företagen i de flesta branscher uppger en stark tro på sin förmåga att kunna höja priserna. 5.0 4.5 4.0 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 Kärninflation KPI 0.5 98 99 00 Källor: BLS, SEB USA: Inflation Årlig procentuell förändring 01 02 03 Bilden är emellertid inte entydig. Kärninflationen har de senaste 3-4 månaderna överraskat på nedsidan. Vår prognos innebär dock att kärninflationen återigen vänder upp något det närmaste halvåret. Vanliga cykliska krafter kommer – helt i linje med ett normalt konjunkturförlopp – att göra sig allt mer gällande i takt Vad hände efter oljeprishöjningarna på 1970-talet? Det stora gapet mellan ”headline”-inflationen – den totala inflationen – och kärninflationen reser frågan om hur sådana diskrepanser historiskt sett har slutits. Erfarenheterna från 1970-talet är bara delvis relevanta, men kan ändå vara av intresse att studera. Som grafen visar dröjde det efter oljeprishöjningarna 1973 nästan exakt ett år innan dessa spred sig in i kärninflationen. Vid den andra oljeprischocken var fördröjningen mindre, ett knappt halvår. Erfarenheterna kan tolkas som illavarslande; spridningen kommer men med en sådan fördröjning att dagens låga kärnsiffror bara är tillfälliga. Samtidigt är det också viktigt att notera att kostnaderna då började skena innan kärninflationen tog fart. En produktivitetskollaps kombinerad med kompensation på lönesidan drev upp enhetsarbetskostnaden. I dag har oljeprisuppgången skett i ett helt annat ekonomiskt klimat, där den låga inflationen har dominerat i över 04 05 06 Prognos SEB 07 5.0 4.5 4.0 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 11 USA Nordic Outlook - November 2005 med att resursutnyttjandet fortsätter att stiga. Produktivitetsavmattningen fortsätter och möjligheterna att ta ut högre priser ökar i takt med tilltagande flaskhalsproblem. Det är således inte troligt att Fed kan räkna med någon lättnad på inflationssidan på kort sikt. Trots oroväckande inflationssignaler och erfarenheterna från 1970-talet bör man inte överdriva inflationshotet. Det mesta tyder på att inflationstrycket på sikt åter dämpas. När energiprisuppgången faller ur inflationstalen sjunker inflationen igen. Underliggande konkurrensförhållanden kommer att förhindra långtgående kompensationkrav på lönesidan. Samtidigt bidrar det globala trycket och den amerikanska ekonomins underliggande flexibilitet till att produktiviteten återgår till sin starka underliggande trend när den cykliska nedgången väl är förbi. Fed toppar på 5 procent I nuläget annonserar Fed tydligt att man är beredd att fortsätta höjningarna så länge tillväxten ser robust ut och inflationshotet hänger tungt i bakgrunden. Oron för de allt högre huspriserna och allt osundare kreditgivning har också blivit tydligare motiv för räntehöjningar. Bytet av Fed-chef får knappast någon betydelse för räntepolitiken. Ben Bernanke har visserligen haft ett visst rykte som ”duva”, i hög grad baserat på att han för några år sedan starkt argumenterade för att Fed så aggressivt som möjligt skulle bekämpa en hotande deflation. Å andra sidan har han varit drivande för att Fed ska införa ett tydligare inflationsmål, bl a genom att introducera den löst formulerade ”comfort zone” på en kärninflation mellan 1 och 2 procent som ofta ett decennium. En annan viktig skillnad är att oljeberoendet är betydligt mindre idag än på 1970-talet. 15,0 12,5 10,0 7,5 5,0 2,5 0,0 USA: Inflation och enhetsarbetskostnad 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 KPI, årlig procentuell förändring Kärninflation, årlig procentuell förändring Enhetsarbetskostnad, 4 mån glidande medelvärde 15,0 12,5 10,0 7,5 5,0 2,5 0,0 Källa: BLS
Page 1 and 2: EKONOMISK ANALYS · SVENSK UPPLAGA
Page 3 and 4: 3 Sammanfattning Internationell upp
Page 5 and 6: Obalanser större risk än inflatio
Page 7 and 8: Dessa faktorer ger sammantaget en s
Page 9: ningen mot dollar i juli har dock f
Page 13 and 14: Vår slutsats är att det inte är
Page 15 and 16: Draken ångar på Ännu ingen inbr
Page 17 and 18: Valutgången visade på ett betydan
Page 19 and 20: Detta som en följd av att europeis
Page 21 and 22: God tillväxt - försenad euro Kon
Page 23 and 24: 20 15 10 5 0 -5 01 02 Källor: SCB,
Page 25 and 26: Sysselsättning Förändring, tusen
Page 27 and 28: KPI under 2006. Skillnaden mellan K
Page 29 and 30: Hur farligt är kronfallet? Den pol
Page 31 and 32: Danmark Bestående högtryck Hög
Page 33 and 34: ten faller med ungefär 0,3 procent
Page 35 and 36: DANMARK Nordiska nyckeldata Årlig
Page 37 and 38: EURO-ZONEN Internationella nyckelda

Nordic Outlook - Klas Eklund

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?