Nordic Outlook - Klas Eklund

More documents

Recommendations

Info

Storbritannien Nordic Outlook - November 2005 Tillväxt under trend Svag inhemsk efterfrågan Höstens inflationsoro lägger sig Fler räntesänkningar Nedväxlingen i brittisk tillväxt fortsätter. BNP steg med beskedliga 0,4 procent under tredje kvartalet jämfört med kvartalet innan. Tillväxten har nu legat under trend fem kvartal i följd. Dämpad konsumtionstillväxt är huvudförklaringen. Höstens ekonomiska indikatorer bekräftar bilden av en fortsatt trög efterfrågan. Tillverknings- och byggindustrins framtidstro har visserligen vänt uppåt något, men hushållens framtidstro har dämpats och pessimismen i detaljhandeln har blivit allt mer utbredd. Ökningen av detaljhandelns omsättning under tredje kvartalet var den svagaste på nästan 20 år. Vår prognos är att inhemsk efterfrågan fortsätter att växa klart långsammare än den gjort under en lång rad år tidigare. Det gäller både privat och offentlig konsumtion. Exporten utvecklas däremot relativt starkt, vilket gör att BNP-tillväxten inte sjunker ytterligare utan ligger kvar runt 2 procent även 2006 och 2007. Hushållen tyngs av att husprisbubblan gradvis pyser ut samt av en stundande uppgång i arbetslösheten. Vi Inflationshotet lättar Inflationstakten i Storbritannien har stigit under 2005 efter att i flera år ha legat på 1,0-1,5 procent. Det breda måttet är nu uppe på 2,3 procent, efter 2,5 procent i september; högsta nivån sedan den nya KPI-serien introducerades 1997. Kärninflationen har stigit från 1 till drygt 1,5 procent. Hushållens inflationsförväntningar har vänt uppåt, men ligger fortfarande på låg nivå. Flera faktorer talar för att inflationshotet lättar och att inflationen håller sig vid målet 2 procent som genomsnitt de kommande åren: Höga energipriser förklarar nästan hela skillnaden mellan KPI- och kärninflation. Från och med i vår börjar den effekten klinga av. Arbetsmarknaden försvagas. Arbetslösheten har legat stilla det senaste halvåret, men indikatorer vittnar om att den snart kommer att stiga. Personer som söker arbetslöshetsunderstöd har t ex ökat nio månader i rad, något som inte skett sedan början på 1990-talet. Lönetillväxten stabiliseras. Löneökningstakten exklusive bonus steg i fjol från 3,5 till knappt 4,5 procent, men har i år åter dämpats till 4 procent, väl under traditionellt ”inflationskritiska” nivåer på över 4,5. Svagare arbetsmarknad håller löneökningarna i schack. Med historiskt mönster om viss eftersläp- 20 räknar med en lugn avmattning på fastighetsmarknaden med svagt sjunkande priser 2006. Huspriserna har det senaste året planat ut. Den årliga ökningstakten har fallit från över 20 procent hösten 2004 till 2-4 procent. Den allra senaste informationen tyder möjligen på en viss acceleration igen, även om statistikkällorna ger en splittrad bild. Fortsatta räntesänkningar Ytterligare räntesänkningar bidrar till att husmarknad och ekonomi landar mjukt. Årets inflationsuppgång kulminerar i vinter/vår och inflationsförväntningarna dämpas åter. Därmed kan centralbanken tona ned den något hökaktiga retorik som många tolkat som signal att räntesänkningar dröjer. Vi tror dock att Bank of England i vinter följer upp räntesänkningen från augusti och sedan fortsätter med ytterligare sänkningar till en styrränta på 3,75 procent i slutet av 2006. Minskad räntespread mot Euro-zonen öppnar för den gradvisa pundförsvagning vi tidigare spått; pundet är övervärderat sett till svag tillväxt och underskott i budget- och bytesbalans. Det finanspolitiska stimulansutrymmet är litet. Budgetunderskottet kvarstår vid 3,0 procent av BNP och regeringen måste nog höja skatter för att inte bryta mot sin ”gyllene regel” att inte låna mer än till investeringar. 5,50 5,25 5,00 4,75 4,50 4,25 4,00 3,75 3,50 3,25 3,00 ning mellan lönetillväxt och underliggande pristryck bör den underliggande inflationstakten böja av nedåt någon gång första halvåret 2006. Storbritannien: Löner och inflation Årlig procentuell förändring 97 98 99 00 01 02 03 04 05 2,25 2,00 1,75 1,50 1,25 1,00 0,75 0,50 0,25 0,00 -0,25 Kärninflation (hö axel) Löner exkl bonus, 3 mån glidande medelvärde (vä axel) Källor: Eurostat, Office for National Statistics Detaljhandeln räknar i allt högre grad med med prissänkningar. Man får gå tillbaka fem år, till efterdyningarna av den brustna IT- och aktiebubblan, för att finna så lågt ställda prisförväntningar.
God tillväxt – försenad euro Konjunkturen fortsatt god Hög inflation i Baltikum fördröjer euron Övergående valutaoro i Centraleuropa Central- och Östeuropa får fortsatt god ekonomisk tillväxt. Vår BNP-prognos för regionen inklusive Ryssland ligger kvar på knappt 5,5 procent per år 2006-2007, marginellt svagare än det förväntade utfallet i år (för utförligare beskrivning, se SEB:s Eastern European Outlook, oktober 2005). På de flesta håll är tillväxten bredbaserad. Den drivs av växande konsumtion och investeringar samt konkurrenskraftig export. Inhemsk efterfrågan stimuleras av höga reallöneökningar, sjunkande arbetslöshet och låga räntor, även om de senare stiger något. En viss ljusning i den tyska industrikonjunkturen gynnar de centraleuropeiska ländernas export. Lettland, Estland och Litauen uppvisar de snabbaste BNP-ökningarna med 6,5-7,5 procent nästa år. Fortsatt snabb kreditexpansion präglar Baltikum. Den polska ekonomin fortsätter att återhämta sig efter vårens svacka. Inhemsk efterfrågan bidrar till att lyfta tillväxten till 4,3 procent. Tjeckien rider på en exportvåg och ligger under nästa år kvar med en tillväxt på nära 5 procent. I Slovakien dämpas den inhemska efterfrågan gradvis medan nettoexporten återhämtar sig. BNP växer med cirka 6 procent. Ungern och Ukraina växer långsammast, med cirka 4 procent. Den ungerska konjunkturen får stöd av expansiv finanspolitik inför valet nästa vår. Ukraina återhämtar sig efter ett rejält tillväxttapp i år, orsakat av stigande inflation, sjunkande stålpriser samt politisk turbulens som slagit mot investeringarna. I Ryssland dämpas tillväxten gradvis från 6 procent i år till 5,2 procent 2007. Olje- och industriproduktion utvecklas svagare än tidigare. Tillväxten bärs i stället upp av växande privat och offentlig konsumtion, som får näring av expansiv finanspolitik inför valen 2007 och 2008. För att säkerställa en stabil och uthållig ekonomisk tillväxt krävs ökade investeringar utanför energisektorn samt ökat reformtempo. Alltför hög inflation i Baltikum Inflationsbilden förblir splittrad. I Polen, Slovakien, Tjeckien och Ungern ligger inflationen kvar på 2½-3 procent, efter en markerad dämpning det senaste året. Starkare valutor, avklingande effekter från administrativa prishöjningar samt lägre matpriser ligger bakom nedväxlingen. De närmaste åren kommer Central- och Östeuropa 21 Nordic Outlook - November 2005 skärpt konkurrens samt ytterligare appreciering att hålla tillbaka inflationen. Energi- och livsmedelsprisutvecklingen utgör de främsta hoten mot denna ljusa inflationsbild. I Ryssland och Ukraina fastnar emellertid inflationen på hög nivå, runt 10 procent per år. Och i Baltikum har inflationsnedgången varit trög det senaste året. Litauens inflation ligger visserligen kvar på relativt låg nivå, men Estland och Lettlands prisökningstakt sjunker endast långsamt från dagens relativt höga nivåer. I Lettland stiger inflationen över hela linjen, medan uppgången i Estland främst är hänförlig till stigande energipriser. De baltiska ländernas tidtabell för införandet av euron äventyras av för hög inflation, medan budgetunderskottet utgör akilleshälen för vissa centraleuropeiska länder. Första vågen euro-kandidater – Estland, Litauen och Slovenien – ska granskas i konvergensrapporter redan i vår. De siktar på euron 2007. Vår syn är att Litauen och Slovenien kvalar in, men att Estland på grund av för hög inflation tvingas senarelägga sin övergång ett år, till 2008. Även Lettland måste vänta ett år, till 2009. Det finns goda förutsättningar att undvika finansiell oro i de baltiska länderna till följd av förseningen. Framflyttningen sker sannolikt inte på obestämd framtid och ekonomierna uppvisar en underliggande stabilitet. De klarar t ex med god marginal Maastrichtkraven om offentlig skuld, budgetunderskott och växelkursstabilitet. Senare euro i Polen och Ungern Polens nya socialkonservativa minoritetsregering, med stöd från EU-skeptiska populistiska partier, har gjort klart att en övergång till euro inte är aktuell under innevarande mandatperiod. I stället planeras en folkomröstning 2010. Den ungerska regeringen vidmakthåller ambitiösa planer på att övergå till euro 2010. EU har dock underkänt redovisningen av kostnader för infrastrukturinvesteringar utanför budgeten. EU-kommissionen räknar med att budgetunderskottet nästa år blir 6,7 procent av BNP, jämfört med tidigare planerade 2,9 procent. Vi räknar med att tidtabellen för euroövergången förskjuts för både Polen och Ungern, till 2013. Valutorna i Centraleuropa har varit skakiga det senaste halvåret. I takt med att oron för global inflation dämpas bör viljan att ta risk återvända vilket ger stöd till valutor med starka fundamenta. Fortsatta räntehöjningar från Fed kan dock orsaka bakslag.
Page 1 and 2: EKONOMISK ANALYS · SVENSK UPPLAGA
Page 3 and 4: 3 Sammanfattning Internationell upp
Page 5 and 6: Obalanser större risk än inflatio
Page 7 and 8: Dessa faktorer ger sammantaget en s
Page 9 and 10: ningen mot dollar i juli har dock f
Page 11 and 12: Kärninflationen kryper uppåt Stig
Page 13 and 14: Vår slutsats är att det inte är
Page 15 and 16: Draken ångar på Ännu ingen inbr
Page 17 and 18: Valutgången visade på ett betydan
Page 19: Detta som en följd av att europeis
Page 23 and 24: 20 15 10 5 0 -5 01 02 Källor: SCB,
Page 25 and 26: Sysselsättning Förändring, tusen
Page 27 and 28: KPI under 2006. Skillnaden mellan K
Page 29 and 30: Hur farligt är kronfallet? Den pol
Page 31 and 32: Danmark Bestående högtryck Hög
Page 33 and 34: ten faller med ungefär 0,3 procent
Page 35 and 36: DANMARK Nordiska nyckeldata Årlig
Page 37 and 38: EURO-ZONEN Internationella nyckelda

Nordic Outlook - Klas Eklund

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?