Nordic Outlook - Klas Eklund
Nordic Outlook - Klas Eklund
Nordic Outlook - Klas Eklund
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Sysselsättning<br />
Förändring, tusental<br />
2004 2005 2006 2007<br />
Industri -13 -11 -6 -3<br />
Övriga varor 1 -1 0 0<br />
Bygg -3 6 12 8<br />
Handel m m -9 6 8 9<br />
Övriga tjänster 4 6 20 12<br />
Offentlig sektor -2 7 26 5<br />
Totalt -22 12 58 30<br />
Därav AMS-åtgärder 4 16 25 -11<br />
Totalt, procent -0,4 0,3 1,4 0,7<br />
Källor: SCB, SEB<br />
Risken för flaskhalsar på arbetsmarknaden är relativt<br />
liten de närmaste åren Än så länge är det bara byggbranschen<br />
som ser tydliga tecken på ökade bekymmer<br />
på rekryteringssidan. Förvärvsfrekvensen har<br />
minskat under ett antal år. När nu efterfrågan på<br />
arbetskraft stiger borde potentialen därför vara stor<br />
att förvärvsfrekvensen åter vänder uppåt. Nedgången<br />
i antalet sjukskrivna innebär också en ökad potential<br />
för stigande arbetsutbud. Möjligheten att i ökad grad<br />
använda arbetskraft från t ex Östeuropa kan också<br />
bidra till att minska riskerna för flaskhalsar.<br />
Alla dessa faktorer bidrar till att minska effekten på<br />
arbetslösheten. I nuläget finns det inte mycket som<br />
tyder på att regeringens arbetslöshetsmål ska nås,<br />
trots hjälp av både massiva politiska satsningar och<br />
underliggande konjunkturutveckling. Vi räknar i stället<br />
med att den öppna arbetslösheten ligger kvar över<br />
5 procent under prognosperioden.<br />
På lång sikt är det viktigt att drivkrafterna för arbete<br />
stärks. Att öka den strukturella sysselsättningsgraden<br />
är nödvändigt för att möta alla de krav som den<br />
demografiska utvecklingen ställer. Detta förutsätter<br />
sannolikt betydande reduktioner av marginaleffekterna<br />
från skatte- och bidragssystemen.<br />
10<br />
9<br />
8<br />
7<br />
6<br />
5<br />
4<br />
00 01 02<br />
Källor: SCB, SEB<br />
Sverige: Arbetslöshet<br />
Procent av arbetskraften<br />
Öppen arbetslöshet + arbetsmarknadspolitiska åtgärder<br />
Öppen arbetslöshet<br />
03<br />
04<br />
05<br />
06<br />
Prognos<br />
SEB<br />
07<br />
10<br />
9<br />
8<br />
7<br />
6<br />
5<br />
4<br />
25<br />
Sverige<br />
<strong>Nordic</strong> <strong>Outlook</strong> - November 2005<br />
Låga löneökningar de närmaste åren<br />
Risken för att stigande löneökningar ska stöka till det<br />
för Riksbanken är liten de närmaste åren. De nuvarande<br />
löneavtalen ger visserligen en svagt stigande<br />
profil på löneökningarna under 2006 och 2007.<br />
Dessutom kommer de ljusare arbetsmarknadsutsikterna<br />
att dra löneökningarna ytterligare något uppåt.<br />
Löneökningstakten stannar dock runt 3½ procent<br />
per år, vilket är i linje med genomsnittet under den<br />
senaste 10-årsperioden och ca ½ procentenhet under<br />
den nivå som Konjunkturinstitutet ser som förenlig<br />
med inflationsmålet på lång sikt.<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
-1<br />
97 98 99<br />
Källor: SCB, SEB<br />
Sverige: Inflationsindikator<br />
Årlig procentuell förändring<br />
UND1X exkl. energi, frukt, grönsaker och boende<br />
Indikator<br />
00<br />
01<br />
Löneavtal för ca 60 000 byggnadsarbetare har nyligen<br />
slutits på ungefär samma nivå som för industrin. Detta<br />
bekräftar bilden av återhållsamma löneökningar,<br />
speciellt mot bakgrund av att byggbranschen i nuläget<br />
är mycket het, vilket brukar leda till höga löneökningar.<br />
Större delen av arbetsmarknaden har löneavtal som<br />
löper ut under första kvartalet 2007. Att industrin<br />
sedan några år släpat efter tjänstesektorerna, samt att<br />
arbetarlönerna ökat långsammare än för tjänstemän, är<br />
några knäckfrågor som skulle kunna utlösa kompensationskrav<br />
i avtalsrörelsen. Trots dessa orosmoln<br />
överväger sannolikheten för att det mönster med<br />
måttliga löneökningar som etablerats sedan industriavtalet<br />
tillkomst 1998 består.<br />
Långsam inflationsuppgång<br />
Den låga inflationen de senaste åren beror i huvudsak<br />
på tre faktorer: lågt inhemskt kostnadstryck, en<br />
trendmässigt starkare krona och internationell prispress<br />
på konsumtionsvaror. Framöver förändras de<br />
två förstnämnda:<br />
Den senaste tidens valutaförsvagning innebär ett<br />
omslag, som driver upp inflationen med knappt 0,5<br />
procentenheter nästa år. Så länge inga tydliga<br />
spridningseffekter av stigande energi- och råvarupriser<br />
syns på konsumtionsvaror eller lönesidan är<br />
dock huvudprognosen att den internationella<br />
prispressen på konsumtionsvaror fortsätter.<br />
02<br />
03<br />
04<br />
05<br />
06<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
-1
Change language