Nordic Outlook - Klas Eklund

More documents

Recommendations

Info

Sverige Nordic Outlook - November 2005 Expansiv politik, stark tillväxt – och fler jobb BNP-tillväxt över 3 procent 2006, ljusning på arbetsmarknaden Massiv stimulanspolitik, offentliga finanser nära målen Riksbanken höjer i februari, kronan stärks under 2006 Tillväxtutsikterna för svensk ekonomi har förstärkts de senaste månaderna. Finanspolitiken är starkt expansiv med sänkta skatter och höjda bidrag. De låga räntorna stimulerar konsumtion och investeringar, men också exporten genom en svagare krona. 4 3 2 1 0 Sverige: Tillväxt och sysselsättning Årlig procentuell förändring BNP Sysselsättning -1 01 02 Källor: SCB, SEB 03 04 05 06 Prognos SEB Hittills har ekonomins aktörer varit försiktiga på några områden. Hushåll och företag har inte riktigt satt igång att konsumera och investera. Samtidigt har såväl företag som kommuner väntat in i det längsta med att nyanställa. Nu ser vi dock tydliga tecken på att det håller på att lossna. Vi har därför justerat upp prognosen för BNP-tillväxten till 2,5 procent i år och 3,3 procent nästa år. Korrigerat för antalet arbetsdagar är tillväxten under nästa år hela 3,6 procent, klart över trend. Trots de redan starka siffrorna finns en uppåtrisk i prognosen. Vi räknar med fortsatt högt sparande bland såväl företag som hushåll. Skälet är den osäkerhet många känner inför viktiga framtidsfrågor som näringsklimat, pensioner och globalisering. Men sparandet kan falla i samband med det uppsving i konsumtion och investeringar vi förutspår. Här ligger således en potential för ännu starkare tillväxt. Nedåtrisken i prognosen gäller främst riskerna för en svagare internationell utveckling, främst recessionsrisker i USA. 07 4 3 2 1 0 -1 22 Sysselsättningen har vänt uppåt den senaste tiden, och uppgången accelererar något under 2006. Vi räknar med närmare 60 000 nya jobb nästa år. Satsningar inom arbetsmarknadspolitiken bidrar dock med nära hälften av dessa. I övrigt börjar jobben komma i byggsektorn, den privata tjänstesektorn samt i kommunerna. Vissa industribranscher nyanställer också, men totalt sett sker ingen ökning i industrin. Sysselsättningsuppgången är dock måttlig i ett historiskt perspektiv. Arbetslösheten förblir relativt hög och någon risk för lönedrivande flaskhalsar är svår att se de närmaste åren. Det låga resursutnyttjandet i utgångsläget bidrar till ett lågt inflationstryck under hela prognosperioden. En nedgång i produktivitetstillväxten i kombination med effekter av kronförsvagningen gör att inflationen, också exklusive energipriser, nu ändå har bottnat. Vi räknar med att UNDIX kryper upp till 1,4 procent i slutet av nästa år och till 1,7 procent i slutet av 2007. Den låga inflationen gör att Riksbanken inte behöver ha någon brådska att höja räntan. Men med en svag krona, starkare tillväxt och ljusare arbetsmarknad är det ändå troligt att räntan höjs i samband med 2006 års första inflationsrapport i februari och att sedan ytterligare 75 punkters räntehöjning genomförs under 2006. I slutet av nästa år ligger reporäntan på 2,5 procent. När räntespreaden mot ECB sluts, återhämtar sig kronan efter hand. Stigande skatteintäkter från företag samt minskande sjukskrivningar har drivit ner det statliga lånebehovet kraftigt. Vi räknar med ytterligare finanspolitisk expansionsdos motsvarande 10 miljarder SEK för 2006. Det innebär en total finanspolitisk stimulans motsvarande 1½ procent av BNP för 2006. Bättre kommunala finanser gör att det offentliga sparandet ändå ligger relativt nära målet på 2 procents överskott. Industrisektorn vaknar till liv igen Exportindustrin ser ut att piggna till igen efter att ha tappat fart under första halvåret. Konjunkturbarometern i oktober visade ett oväntat starkt skutt uppåt. De mest expansiva sektorerna hittills i år har varit järn och stål samt petroleumprodukter. Trots att dessa branscher bara utgör 15 procent av den totala varuexporten, har de stått för halva exportökningen. Den svaga kronan i kombination med en synkroniserad uppgång i den globala industrikonjunkturen ger exporten stöd den närmaste tiden. Även på lite längre sikt ser efterfrågan på svensk export ut att kännetecknas av stabil tillväxt. Avmattningen i USA kompenseras i hög grad av starkare efterfrågan i Europa. Speciellt fortsätter marknaderna i de nordiska grannländerna, dit drygt 20 procent av exporten går, att expandera snabbt.
20 15 10 5 0 -5 01 02 Källor: SCB, SEB Sverige: Export av varor Årlig procentuell förändring Totalt Norden 03 Investeringar Årlig procentuell förändring 2004 2005 2006 2007 Varubranscher 0,5 11,7 8,7 5,1 Tjänstebranscher 7,7 7,3 7,5 5,2 Bostäder 16,1 20,0 13,0 10,0 Offentliga myndigheter 0,3 0,5 4,5 3,7 Totalt Källor: SCB, SEB 5,1 9,0 8,0 6,0 Investeringsuppgång på bred front Trots god lönsamhet och stabil produktionstillväxt har investeringsaktiviteten varit mycket ljummen i industrin de senaste åren. Denna avvaktande hållning kan ha sin grund i osäkerhet avseende de långsiktiga framtidsvillkoren för industriell verksamhet i Sverige. Sverige: Investeringar i industrisektorn 21 20 19 18 17 16 15 14 93 94 95 96 Källor: SCB, SEB En tydlig islossning tycks nu vara på väg. I år ökar industriinvesteringarna med närmare 30 procent, den snabbaste ökningen sedan 1995. Gruvindustrin fördubblar investeringarna – bl a beroende på den växande kinesiska efterfrågan. Även inom transportmedelsindustrin samt massa och papper är ökningstalen aktningsvärda: runt 50 procent. Att kapacitetsutnyttjandet är mycket högt och att investe- 04 Andel av förädlingsvärde 97 98 99 00 01 02 03 05 04 05 20 15 10 5 0 -5 21 20 19 18 17 16 15 14 23 Sverige Nordic Outlook - November 2005 ringarna ligger på låg nivå i förhållande till produktionen tyder på att investeringsexpansionen kan fortsätta även de kommande åren. Om inte en normalisering av denna andel kommer till stånd vore det i själva verket ett illavarslande tecken avseende det industriella klimatet i Sverige. En bred uppgång i byggandet har drivit upp förtroendeindikatorn i byggsektorn till höga nivåer. Det mesta tyder på att låg realränta, höga huspriser, gynnsam inkomstutveckling och tillfrisknande arbetsmarknad fortsätter att stimulera bostadsbyggandet. Konsumtionen tar äntligen fart Konsumtionen gynnas av stimulans via finanspolitiken, en förbättrad arbetsmarknad samt i viss mån också av fortsatta prisuppgångar på bostäder och aktier. Hushållens köpkraft ökar med 4 procent 2006 och med knappt 3 procent 2007. Höstens budgetproposition innehöll förslag som ökar hushållens inkomster med 1-1½ procent. Vi utgår därtill från att skattesänkningar och bidragsökningar, som ger ytterligare påspädning av köpkraften med ca ½ procent, kommer att presenteras senast i vårpropositionen 2006. Prognosen för 2007 är svårare, p g a riksdagsvalet nästa höst. Men vi tar fasta på opinionsundersökningarna som ger den borgerliga alliansen fortsatt, om än krympande, försprång. Vi räknar med att en borgerlig regering genomför sänkningar på såväl skatte- som bidragssidan. Nettoeffekten för hushållen blir ett inkomsttillskott på 8 miljarder SEK 2007, vilket innebär en betydligt måttligare finanspolitisk stimulansimpuls jämfört med 2006. Vi förutser att den privata konsumtionen ökar med 3,4 procent 2006 och med 2,7 procent 2007. Denna konsumtionsökning är förenlig med att sparkvoten sammantaget stiger med någon halvprocent. Sett från ett sparandeperspektiv ligger därför riskerna i konsumtionsprognosen onekligen på uppsidan. Ökad kommunal konsumtion Trots förbättrade finanser har den offentliga konsumtionen och investeringarna utvecklats svagt. Detta beror på att kommunerna använt ökade statsbidrag och skatteintäkter till att förbättra sitt sparande. En orsak kan vara att de vill kunna täcka framtida pensionsåtaganden. Under 2006 ökar kommunerna både sin konsumtion och sina investeringar. Kommunala satsningar i budgetpropositionen (bl a i form av arbetsmarknadspolitik), i kombination med högre skatteinkomster gör att kommunerna kan expandera utan att behöva minska sina överskott.
Page 1 and 2: EKONOMISK ANALYS · SVENSK UPPLAGA
Page 3 and 4: 3 Sammanfattning Internationell upp
Page 5 and 6: Obalanser större risk än inflatio
Page 7 and 8: Dessa faktorer ger sammantaget en s
Page 9 and 10: ningen mot dollar i juli har dock f
Page 11 and 12: Kärninflationen kryper uppåt Stig
Page 13 and 14: Vår slutsats är att det inte är
Page 15 and 16: Draken ångar på Ännu ingen inbr
Page 17 and 18: Valutgången visade på ett betydan
Page 19 and 20: Detta som en följd av att europeis
Page 21: God tillväxt - försenad euro Kon
Page 25 and 26: Sysselsättning Förändring, tusen
Page 27 and 28: KPI under 2006. Skillnaden mellan K
Page 29 and 30: Hur farligt är kronfallet? Den pol
Page 31 and 32: Danmark Bestående högtryck Hög
Page 33 and 34: ten faller med ungefär 0,3 procent
Page 35 and 36: DANMARK Nordiska nyckeldata Årlig
Page 37 and 38: EURO-ZONEN Internationella nyckelda

Nordic Outlook - Klas Eklund

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?