Nordic Outlook - Klas Eklund

More documents

Recommendations

Info

Sverige Nordic Outlook - November 2005 Den inhemska kostnadstrycket har bottnat, främst beroende på att produktivitetstillväxten är på väg att dämpas. 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 -0.5 02 03 Källor: SCB, SEB Sverige: UND1X Årlig procentuell förändring UND1X 04 UND1X exkl. energi och livsmedel 05 Inflationen konvergerar Inflationen i Sverige har en längre tid överraskat på nedsidan medan Euro-zonens inflation har fastnat över 2 procent. I nuläget är skillnaden särskilt påtaglig; inflationsoron sprider sig världen över och ledande ECB-företrädare tycks gripna av inflationsskräck, medan Riksbanken uppvisar en mer avspänd inställning. Frågan är om det strukturella inflationstrycket är så mycket lägre i Sverige. Den genomsnittliga skillnaden mellan de mått som styr penningpolitiken, UND1X i Sverige och HIKP i Euro-zonen, har de senaste 8-10 åren uppgått till 0,3 procentenheter. Man kan identifiera några långsiktiga förklaringar till skillnaden som också bör gälla under överskådlig framtid. Hög svensk prisnivå: En gradvis anpassning nedåt, mot europeisk snittnivå, av den höga svenska prisnivån har pågått en längre tid. 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 Inflation i Sverige och Euro-zonen Årlig procentuell förändring EMU, HIKP Sverige, UND1X -0.5 97 98 99 00 Källor: SCB, Eurostat 01 02 03 06 04 05 07 06 07 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 -0.5 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 -0.5 26 Nedåtriskerna i inflationsprognosen gäller främst hyror och livsmedel. Vår prognos är att hyreshöjningarna dämpas till 1,5 procent, men hyresgästföreningen har relativt goda möjligheter att få igenom sina krav på ännu lägre höjningar. Livsmedelspriserna beräknas falla med knappt 1,5 procent i år. Stigande producentpriser tillsammans med den svagare kronan gör att livsmedelspriserna ökar svagt under 2006. Andelen företag som avser att sänka priserna är fortfarande mycket hög i KI:s barometrar. Bidraget till KPI från indirekta skatter blir nästa år större än vi räknat med. Detta beror på att sänkningen av alkoholskatten återigen har skjutits på framtiden och att införandet av trängselavgiften i Stockholm kommer att beaktas i KPI. Sammantaget bidrar indirekta skatter med 0,2 procentenheter till Högre trendmässig produktivitetstillväxt: Sverige har sedan depressionen i början av 1990-talet och de stora ekonomisk-politiska reformerna i mitten av 1990-talet haft en klart snabbare produktivitetsstegring än euroområdet. Skilda mätmetoder: Det finns några metodskillnader som har betydelse för den trendmässiga inflationen. HIKP påverkas av förändringar i indirekta skatter, vilket inte UND1X gör. Vidare innebär den indexkonstruktion som används i Sverige sedan årsskiftet ett snabbare genomslag av strukturella förändringar i inflationsmönstret, vilket normalt pressar ner inflationen jämfört med Euro-zonens HIKP. Ungefär halva skillnaden på 0,3 procentenheter är hänförlig till dessa metodskillnader. Huvuddelen av den nuvarande inflationsskillnaden verkar dock kunna förklaras av mer kortsiktiga faktorer där cykliska förändringar i enhetsarbetskostnaden samt växelkursförändringar spelar en nyckelroll. Den högre inflation i Sverige 2001 och 2002 följde efter ett kronfall och drevs av betydligt högre ULC-ökningar. På omvänt sätt är huvudförklaringen till den lägre svenska inflationen 2004 och 2005 en extremt låg ULC-utveckling samt starkare valuta. Att inflationsskillnaderna i hög grad drivs av kortsiktiga krafter gör det lättare att motivera vår prognos om att en inflationskonvergens mellan Sverige och Euro-zonen nu är på väg, speciellt som tillväxten är betydligt högre i Sverige. Den senaste tidens kronförsvagning kommer att göra sig gällande det närmaste året samtidigt som ULC-ökningarna konvergerar i takt med en normalisering av produktiviteten i Sverige.
KPI under 2006. Skillnaden mellan KPI och UND1X drivs också upp genom att stigande räntor ökar kostnaderna för egnahem. Riksbanken höjer Stark tillväxt och en inflation som börjar röra sig uppåt gör att tidpunkten för en anpassning uppåt av räntorna kommer närmare. Vi räknar med att sysselsättningen fortsätter uppåt, även om omläggningen av AKU-statistiken (se ruta Nordic Outlook augusti 2005) skapar viss osäkerhet. Den fortsatta accelerationen i utlåningen talar för att Riksbanken kommer att höja räntan så fort uppgången på arbetsmarknaden anses säkerställd. Den svaga kronan och risken för importerad inflation bidrar också till en höjning i början av nästa år. Vi tror att den första höjningen kommer i februari i samband med att den första inflationsrapporten 2006 presenteras. Riksbanken: Nytt ramverk och nya ansikten I Riksbankens senaste Inflationsrapport genomfördes ett antal förändringar av det penningpolitiska ramverket: Inflationsprognosens antagande om konstant reporänta ersätts med ett antagande om att reporäntan följer de implicita terminsräntorna. Den tidigare enkla tumregeln om att reporäntan ska höjas om inflationen hamnar över 2 procent om två år blir därmed inte längre tillämplig. I stället blir den penningpolitiska slutsatsen avhängig av både inflationsprognosen och vilken reporäntebana som förväntas. Prognoshorisonten kommer att förlängas och innehålla utblickar längre än den traditionella tvåårshorisonten. Den nya ramen syftar till att komma till rätta med två brister i det förra ramverket. Antagandet om konstant reporänta var i grunden metodologiskt suddigt. Att detta försvinner måste ses som en klar förbättring. Vidare utgjorde bristen på transparens i de fall Riksbanken av olika skäl har känt sig tvungen att göra avsteg från tumregeln ett problem. I praktiken ska inte förändringarna överdrivas. Riksbanken har lanserat nyordningen på varsamt sätt. Man var initialt noga med att markera att man inte tog ställning till marknadens prissättning, utan såg den som en av många möjliga räntebanor. Därigenom avstår man delvis från möjligheten att explicit signalera sin syn på en optimal ränteutveckling. Med tanke på systemet med en direktion med sex självständiga medlemmar är detta kanske den enda hanterbara strategin. Det är dock möjligt att systemet så småningom rör sig mot den norska modellen – som mer explicit utgår från den troligaste räntebanan – när såväl Riksbanken själv som mottagarsidan på marknaden blivit mer ”varma i kläderna”. Riksbankschefens senaste tal pekar i den riktningen. 27 Sverige Nordic Outlook - November 2005 God tillväxt i BNP och sysselsättning, den svaga kronan och låga räntan i utgångsläget talar för att räntehöjningarna kommer att fortsätta under resten av 2006. Eftersom inflationen fortfarande kommer att vara låg blir det dock inte några dramatiska höjningar. Vi räknar med att Riksbanken höjer med 25 punkter i kvartalet under både 2006 och 2007, dvs en strategi ungefär i linje med den som Norges Bank valt. Vi räknar sålunda med att reporäntan höjs till 2,5 procent i slutet av nästa år och därefter till 3,5 procent i slutet av 2007. Normaliserad obligationsräntespread Svenska obligationsräntor har nu legat under det tyska riktmärket i snart ett halvår. Den allra senaste tiden har förväntningar om ECB-höjningar gett ny näring till relativt sett lägre svenska långräntor. Vår syn att Inte heller när det gäller prognoshorisonten blir skillnaden så stor. Tvåårshorisonten kommer även fortsättningsvis att vara den centrala, vilket tydligt signalerades i den senaste Inflationsrapporten. Träffsäkerheten för prognoser på längre horisont är för dålig för att de ska kunna spela någon större roll. I vissa situationer kan dock den längre horisonten ändå användas för att illustrera sådana krafter i ekonomin som är av vikt för penningpolitiken och därmed erbjuda större flexibilitet. I den nuvarande situationen kan detta på marginalen innebära en något högre takt i räntehöjningarna. Det blir lättare att motivera höjningar med hänvisning till tillväxt, arbetsmarknad och bostadspriser även om inflationen på två års sikt inte signalerar behov av höjning i det nya systemet. Samtidigt med dessa förändringar byts en tredjedel av direktionen ut. Den nye chefen Stefan Ingves har sina intellektuella och praktiska rötter i stabilitetsfrågor snarare än penningpolitik. Det talar för att han – åtminstone till en början – kommer att prioritera kontinuitet och låta Irma Rosenberg vara tongivande i fråga om penningpolitiken. Om det på sikt uppstår situationer där stabiliseringsavvägningar spelar roll för penningpolitiken, kan dock Ingves förväntas gripa in. På marginalen kan detta betyda en något tuffare penningpolitik. Vad gäller hans integritet är den omvittnat stark, och skulle regeringen få för sig att lämna synpunkter på penningpolitiken kan den förvänta sig en kärv österbottnisk avbasning. Svante Öberg har långvarig erfarenhet av ekonomisk politik och prognosverksamhet och kommer att kunna spela en betydligt tyngre och mer central roll för penningpolitiken än Villy Bergström, som han ersätter. Öberg har en bakgrund som socialdemokratisk tjänsteman, men han är också en envis person med stark egen vilja. Han kan väntas driva en egen linje med stor uthållighet – men går inte a priori att placera in vare sig i duv- eller hökfacket.
Page 1 and 2: EKONOMISK ANALYS · SVENSK UPPLAGA
Page 3 and 4: 3 Sammanfattning Internationell upp
Page 5 and 6: Obalanser större risk än inflatio
Page 7 and 8: Dessa faktorer ger sammantaget en s
Page 9 and 10: ningen mot dollar i juli har dock f
Page 11 and 12: Kärninflationen kryper uppåt Stig
Page 13 and 14: Vår slutsats är att det inte är
Page 15 and 16: Draken ångar på Ännu ingen inbr
Page 17 and 18: Valutgången visade på ett betydan
Page 19 and 20: Detta som en följd av att europeis
Page 21 and 22: God tillväxt - försenad euro Kon
Page 23 and 24: 20 15 10 5 0 -5 01 02 Källor: SCB,
Page 25: Sysselsättning Förändring, tusen
Page 29 and 30: Hur farligt är kronfallet? Den pol
Page 31 and 32: Danmark Bestående högtryck Hög
Page 33 and 34: ten faller med ungefär 0,3 procent
Page 35 and 36: DANMARK Nordiska nyckeldata Årlig
Page 37 and 38: EURO-ZONEN Internationella nyckelda

Nordic Outlook - Klas Eklund

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?