Nordic Outlook - Klas Eklund
Nordic Outlook - Klas Eklund
Nordic Outlook - Klas Eklund
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
-5<br />
01 02<br />
Källor: SCB, SEB<br />
Sverige: Export av varor<br />
Årlig procentuell förändring<br />
Totalt<br />
Norden<br />
03<br />
Investeringar<br />
Årlig procentuell förändring<br />
2004 2005 2006 2007<br />
Varubranscher 0,5 11,7 8,7 5,1<br />
Tjänstebranscher 7,7 7,3 7,5 5,2<br />
Bostäder 16,1 20,0 13,0 10,0<br />
Offentliga myndigheter 0,3 0,5 4,5 3,7<br />
Totalt<br />
Källor: SCB, SEB<br />
5,1 9,0 8,0 6,0<br />
Investeringsuppgång på bred front<br />
Trots god lönsamhet och stabil produktionstillväxt har<br />
investeringsaktiviteten varit mycket ljummen i industrin<br />
de senaste åren. Denna avvaktande hållning kan ha<br />
sin grund i osäkerhet avseende de långsiktiga framtidsvillkoren<br />
för industriell verksamhet i Sverige.<br />
Sverige: Investeringar i industrisektorn<br />
21<br />
20<br />
19<br />
18<br />
17<br />
16<br />
15<br />
14<br />
93 94 95 96<br />
Källor: SCB, SEB<br />
En tydlig islossning tycks nu vara på väg. I år ökar<br />
industriinvesteringarna med närmare 30 procent,<br />
den snabbaste ökningen sedan 1995. Gruvindustrin<br />
fördubblar investeringarna – bl a beroende på den<br />
växande kinesiska efterfrågan. Även inom transportmedelsindustrin<br />
samt massa och papper är<br />
ökningstalen aktningsvärda: runt 50 procent. Att<br />
kapacitetsutnyttjandet är mycket högt och att investe-<br />
04<br />
Andel av förädlingsvärde<br />
97<br />
98<br />
99<br />
00<br />
01<br />
02<br />
03<br />
05<br />
04<br />
05<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
-5<br />
21<br />
20<br />
19<br />
18<br />
17<br />
16<br />
15<br />
14<br />
23<br />
Sverige<br />
<strong>Nordic</strong> <strong>Outlook</strong> - November 2005<br />
ringarna ligger på låg nivå i förhållande till produktionen<br />
tyder på att investeringsexpansionen kan fortsätta<br />
även de kommande åren. Om inte en normalisering av<br />
denna andel kommer till stånd vore det i själva verket<br />
ett illavarslande tecken avseende det industriella<br />
klimatet i Sverige.<br />
En bred uppgång i byggandet har drivit upp förtroendeindikatorn<br />
i byggsektorn till höga nivåer. Det mesta<br />
tyder på att låg realränta, höga huspriser, gynnsam<br />
inkomstutveckling och tillfrisknande arbetsmarknad<br />
fortsätter att stimulera bostadsbyggandet.<br />
Konsumtionen tar äntligen fart<br />
Konsumtionen gynnas av stimulans via finanspolitiken,<br />
en förbättrad arbetsmarknad samt i viss mån<br />
också av fortsatta prisuppgångar på bostäder och<br />
aktier.<br />
Hushållens köpkraft ökar med 4 procent 2006 och<br />
med knappt 3 procent 2007. Höstens budgetproposition<br />
innehöll förslag som ökar hushållens inkomster<br />
med 1-1½ procent. Vi utgår därtill från att skattesänkningar<br />
och bidragsökningar, som ger ytterligare<br />
påspädning av köpkraften med ca ½ procent, kommer<br />
att presenteras senast i vårpropositionen 2006.<br />
Prognosen för 2007 är svårare, p g a riksdagsvalet<br />
nästa höst. Men vi tar fasta på opinionsundersökningarna<br />
som ger den borgerliga alliansen fortsatt, om<br />
än krympande, försprång. Vi räknar med att en<br />
borgerlig regering genomför sänkningar på såväl<br />
skatte- som bidragssidan. Nettoeffekten för hushållen<br />
blir ett inkomsttillskott på 8 miljarder SEK 2007, vilket<br />
innebär en betydligt måttligare finanspolitisk stimulansimpuls<br />
jämfört med 2006.<br />
Vi förutser att den privata konsumtionen ökar med 3,4<br />
procent 2006 och med 2,7 procent 2007. Denna<br />
konsumtionsökning är förenlig med att sparkvoten<br />
sammantaget stiger med någon halvprocent. Sett från<br />
ett sparandeperspektiv ligger därför riskerna i konsumtionsprognosen<br />
onekligen på uppsidan.<br />
Ökad kommunal konsumtion<br />
Trots förbättrade finanser har den offentliga konsumtionen<br />
och investeringarna utvecklats svagt. Detta<br />
beror på att kommunerna använt ökade statsbidrag<br />
och skatteintäkter till att förbättra sitt sparande. En<br />
orsak kan vara att de vill kunna täcka framtida<br />
pensionsåtaganden.<br />
Under 2006 ökar kommunerna både sin konsumtion<br />
och sina investeringar. Kommunala satsningar i<br />
budgetpropositionen (bl a i form av arbetsmarknadspolitik),<br />
i kombination med högre skatteinkomster gör<br />
att kommunerna kan expandera utan att behöva<br />
minska sina överskott.