OMJU 2005:1, Nordiska initiativ för aktivt medborgarskap utgående ...
OMJU 2005:1, Nordiska initiativ för aktivt medborgarskap utgående ...
OMJU 2005:1, Nordiska initiativ för aktivt medborgarskap utgående ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
13<br />
Så som bl.a. professor Paul Ilsley påpekat, bör man dock nyansera Putnams analys av det sociala<br />
kapitalet genom att även tillskriva olika ad hoc-engagemang betydelse, t.ex. då medborgare<br />
organiserar stora demonstrationer. Vidare menar Ilsley att en medborgardebatt i form av ett<br />
socialt forum bör beakta vissa <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> samtalet:<br />
• Den antagna identiteten hos deltagarna: vem bjuds in till forumet, vilka åsiktsyttringar<br />
går därmed <strong>för</strong>lorade.<br />
• Vilken typ av konsensus eftersträvas och med vilka metoder: färdiga Power Point-presentationer<br />
som äter upp tiden <strong>för</strong> diskussion och deltagarinfl ytande blir lätt top-down-styrande.<br />
• Deltagandets art inom forumet: många samtalsverkstäder fokuserar på inledarna och deras<br />
agenda, medan ett demokratiskt deltagande <strong>för</strong>utsätter en <strong>för</strong> alla öppen agenda som<br />
<strong>aktivt</strong> bearbetas i en kumulativ och pågående diskussion. Poängen är att agendan ägs av<br />
deltagarna.<br />
• Diskursens natur: hur mycket tid ges <strong>för</strong> olika, konkurrerande teman, vilka ord används,<br />
vem talar till vem. Är allas expertis lika värd, eller fi nns det en skillnad mellan ett<br />
”professionellt”och ett ”folkligt” språkbruk? 25<br />
Medborgarsamtal och –forum med deliberativa ambitioner bör beakta ovanstående <strong>för</strong>utsättningar<br />
<strong>för</strong> att nå önskade resultat, <strong>för</strong> att skapa goda exempel och rutiner (praxis-nivån) eller<br />
verka i riktning mot beslutsfattandet (policy-nivån).<br />
Policy-analysen kan tillämpas inom och mellan olika aggregationsnivåer <strong>för</strong> beslutsfattande:<br />
Nivå Beslutsfattare Aktivt <strong>medborgarskap</strong><br />
Global nivå FN,OECD, NGO:s etc Världsmedborgare<br />
Europeisk nivå EU, Europarådet, NGO:s etc. Europeiskt <strong>medborgarskap</strong><br />
Nordisk nivå NR, NMR, NGO:s etc. Nordisk identitet<br />
Nationell nivå Staten, NGO:s etc. Nationellt <strong>medborgarskap</strong><br />
Regional nivå Regionala myndigheter, NGO:s etc Regional identitet<br />
Lokal nivå Kommun, by, <strong>för</strong>ening etc. Lokal identitet<br />
Figur 4: Aggregationsnivåer <strong>för</strong> beslutsfattande enligt <strong>aktivt</strong> <strong>medborgarskap</strong>.<br />
Observera att <strong>medborgarskap</strong> och identiteter på vissa nivåer fungerar som utbytbara kategorier.<br />
I en deliberativ demokratisk kontext blir kärnfrågan hur de ömsesidiga relationerna och maktkonstellationerna<br />
fungerar inom och mellan nivåerna, dvs. fi nns det kommunikativa kanaler<br />
och på vilka villkor fungerar de i så fall. Idag möjliggör teknologin lösningar som ger mer<br />
utrymme <strong>för</strong> demokratiexperiment inom och mellan aktörerna. På en global scen kunde man<br />
tala om ett demokratiskt uppvaknande (democratic awakening) som i en pedagogisk kontext<br />
blir att konstruera ett globalt <strong>medborgarskap</strong> kopplat till livsstilar och kulturella identiteter vars<br />
gemensamma nämnare är demokratins grundläggande värderingar oavsett identifi kationer 26 :<br />
25 Se Paul J. Ilsley, 2002,sid. 210-211.<br />
26 Citat av Holger Brent Hansen: Adult Learning and Democratization in the Third World: The Impact and<br />
Relevance of Grundtvig´s Educational Ideas. I Korsgaard (ed) 1997, sid. 59.
Change language