OMJU 2005:1, Nordiska initiativ för aktivt medborgarskap utgående ...
OMJU 2005:1, Nordiska initiativ för aktivt medborgarskap utgående ...
OMJU 2005:1, Nordiska initiativ för aktivt medborgarskap utgående ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
1.2 Aktivt och demokratiskt <strong>medborgarskap</strong> <strong>utgående</strong> från principen om<br />
livslångt lärande<br />
6<br />
Begreppsparen <strong>aktivt</strong> <strong>medborgarskap</strong> (active citizenship) och livslångt lärande (lifelong learning)<br />
ses här i ett ömsesidigt perspektiv.<br />
I det fi nska politikprogrammet <strong>för</strong> medborgarinfl ytande görs en skillnad mellan å ena sidan<br />
<strong>aktivt</strong> och å andra sidan demokratiskt <strong>medborgarskap</strong>. 3 Ur en deltagardemokratisk synvinkel<br />
blir vattendelaren således<br />
- <strong>aktivt</strong> <strong>medborgarskap</strong> (social participation) hänvisar till en medborgares aktivitet och frivilliga<br />
engagemang i sociala och kulturella grupper under fritiden. Hit kan räknas exempelvis <strong>för</strong>eningsaktivitet,<br />
religiös verksamhet och tillhörighet till ett brett spektrum av sociala grupper, vare<br />
sig dessa är av permanent eller ad-hoc-karaktär. När en junior deltar i en fotbollsturnering med<br />
sitt lag, eller när en vuxen går en kvällskurs i spanska, yoga eller något hobbyrelaterat ämne på<br />
ett lokalt medborgarinstitut, kan detta sägas vara illustrationer på ovanstående defi nition.<br />
- demokratiskt <strong>medborgarskap</strong> (civic participation) bygger på utövandet av medborgarinfl ytande<br />
i form av kunskaper och praktiska färdigheter att påverka händelser och beslutsprocesser lokalt,<br />
regionalt eller överregionalt. När en person i Norden gör ett medborgar<strong>initiativ</strong> i den lokala<br />
kommunen, skriver tidningsinsändare eller signerar en medborgaradress, kontaktar politiker<br />
och tjänstemän, eller röstar i allmänna val kan detta illustrera ett demokratiskt <strong>medborgarskap</strong>.<br />
Aaro Harju 4 <strong>för</strong>eslår en indelning i aktiva individer och aktiva medborgare. I den privata sfären<br />
kan en person vara hur aktiv som helst, samla på frimärken eller syssla med bodybuilding, men<br />
denna individualistiska aktivitet har i sig ingen effekt på samhället eller kollektivet. Människan<br />
blir en aktiv medborgare så fort hon kommer ut ur det privata/individuella och börjar fungera<br />
inom ramen <strong>för</strong> en grupp, ett kollektiv eller ett samfund.<br />
Hur lär sig människan <strong>aktivt</strong> och demokratiskt <strong>medborgarskap</strong>? Två intressanta EU-fi nansierade<br />
forskningsprojekt, ETGACE och RE-ETGACE, har tagit fram en inlärningsmodell <strong>för</strong><br />
<strong>aktivt</strong> <strong>medborgarskap</strong>, under ledning av den belgiska forskaren Danny Wildemeersch. Denna<br />
modell bygger på ett livslångt, biografi skt lärande, där ”..lärandet <strong>för</strong>verkligas i situationer,<br />
då människan upplever en utmaning till aktiv samhällsverksamhet i en verksamhetsmiljö som<br />
stimulerar till lärande. Lärandet grundar sig på människans <strong>för</strong>mågor och den sociala kontext<br />
som hennes nätverk erbjuder.” 5<br />
Det livsbiografi ska perspektivet integrerar det livslånga lärandets olika former och visar att<br />
ett <strong>aktivt</strong> <strong>medborgarskap</strong> <strong>för</strong>egås av olika utvecklingsstigar; en människa socialiseras på olika<br />
sätt till att bli en aktiv medborgare. Forskaren Matti Laitinen har <strong>utgående</strong> från ett brett livsbiografi<br />
skt material lyft fram <strong>för</strong>utom engagemang i politik och organisationsliv även aktivism<br />
inom arbetslivet, som kan innebära bl.a. <strong>aktivt</strong> yrkesval, fack<strong>för</strong>eningsverksamhet och att söka<br />
alternativ till vanligt lönearbete.<br />
3 Hänvisning i politikprogrammet till Offi ce for National Statistics, United Kingdom. Här tas inte upp olika<br />
problematiseringar av begreppsindelningen: se Aaro Harjus diskussionsunderlag.<br />
4 Se Aaro Harjus policy studies-utredning inom Politikprogrammet <strong>för</strong> medborgarinfl ytande.<br />
5 Pedagogikprofessor Kari E. Nurmi 16.3.2004. Min övers.
Change language