OMJU 2005:1, Nordiska initiativ för aktivt medborgarskap utgående ...

7
Arbetslivet hör således till både det aktiva/demokratiska medborgarskapets och det livslånga
lärandets centrala arenor. Samtidigt har gränsen mellan arbete och fritid luckrats upp för den
enskilda individen, vilket innebär att det livslånga lärandet – ur ett medborgarperspektiv – inte
sker enbart inom det formella utbildningssystemet. Inom EU 6 (se kap. 2.1) används tre olika
katergorier för det livslånga lärandet – formellt, nonformellt och informellt lärande – där de två
senare kategorierna fått en uppvärderad status i Europa och Norden under de senaste åren.
Livslångt lärande ses här som en princip med många nivåer så som Kommittén för livslångt
lärande formulerade begreppet för ett antal år sedan i Undervisningsministeriet dokument Lärandets
glädje – nationell strategi för livslångt lärande. 7 Den nationella strategin ser det livslånga
lärandets princip ur individens, institutionernas och utbildningspolitikens perspektiv och
inbegriper allt från småbarnsfostran till vuxenutbildning. Principen kan med fördel tillämpas
även på demokratins domäner.
Det råder en bred konsensus bland demokratiforskare och –praktiker att demokrati är inget
statiskt system som består för eviga tider. Demokratin måste återigen erövras av nya generationer
kontinuerligt, och läras i en livslång process som innefattar människans alla väsentliga
kollektiva arenor från vaggan till graven: hemmet, dagis, skolan, föreningen, arbetsplatsen,
pensionärscirkeln eller åldringshemmet och alla andra arenor där människor fungerar i grupp.
Om vi alltså antar att demokratin inte är ett statiskt och en gång för alla givet system, utan bör
läras i en livslång process, kan demokratin för att överleva inte undvara någon av ovanstående
kategorier för lärande. En betoning i denna framställning ligger på barn och ungdomar; den
växande generationen behöver lära sig demokrati på riktigt, men utgående från sina egna premisser.
1.3 En didaktisk modell för aktivt och demokratiskt medborgarskap
Spörsmål kring medborgarskap är i dag legio, och verkar generera en hel del diskussioner.
Även inom Norden varierar innebörden; i t.ex. Norge saknas begreppet nästan helt i vanligt
vardagsbruk. 8 Europarådets defi nition på medborgarskapets dimensioner tjänar som ett här som
ett underlag för vidare argumentation: 9
- a political dimension – participation in the decision-making process and exercise of politcal
power;
- a legal dimension – respecting the rule of law; being aware of and exercising citizens’ rights
and responsibilities;
- a cultural dimension – respect for diversity, fundamental democratic values, both a shared
and divergent history and heritage, and contributing to peaceful intercultural relations;
- a social and economic dimension - in particular, the fi ght against poverty and exclusion, considering
new forms of work and community development, and corporate social responsibility;
- a European dimension – being aware of the unity and diversity of European culture, learning
to live in a European context, knowing about European institutions and European rights;
- a global dimension – recognising and promoting global interdependence and solidarity 10 .
6 Se Memorandum om livslångt lärande, 2000.
7 Lärandets glädje.Nationell strategi för livslångt lärande. UVM 1997:14
8 Round Table Oslo 3.12.04
9 Cit från Michele Cecchini: ADULT LEARNING AND ACTIVE CITIZENSHIP
LIFELONG LEARNING AND ACTIVE CITIZENSHIP. EAEA-konferens 2003, Cypern.
10 Council of Europe draft common guidelines on EDC adopted by the Ministers of Education, Cracow,
October 2000