OMJU 2005:1, Nordiska initiativ för aktivt medborgarskap utgående ...

26
Intressant är att strategidokumentet inte explicit nämner demokratifrågor som fokus för de tvärsektoriella
insatserna. Snarare skall både demokratin och välfärden ”tryggas”. Mot bakgrunden
av att Danmark, Norge och Sverige genomfört mycket omfattande makt- och demokratiutredningar
de senaste åren, och Finland infört ett tvärsektoriellt politikprogram för medborgarinfl
ytande med starkt genomslag för utbildning och forskning fram till år 2007, skulle en starkare
koppling till demokratins tillstånd och utveckling i Norden ha varit önskvärd än vad nu varit
fallet.
Nu återfi nns explicita referenser i de sektorspecifi ka strategierna. Inom det nordiska skolsamarbetet
omnämns ”den demokratiska inlärningsmiljön” i ett textavsnitt om elevernas hälsa. Demokratiaspekter
kan även läsas in i strävan efter jämlikhet i den grundläggande utbildningen
gällande elevernas ämnes-val och läsfärdigheter samt även ansatsen att se temat hållbar utveckling
i ett integrerat perspektiv.
I kapitlet om vuxnas lärande får demokratifrågorna något större tyngd genom att de jämställs
med det politiskt högt värderade begreppet konkurrenskraft:
”Nordisk samarbeid om voksnes læring skal i overensstemmelse med prinsippet om livslang læring
fremme voksnes kunnskaper og kompetanse som grunnlag både for personlig utvikling så vel som
demokratisk deltakelse og konkurransekraft i arbeids- og samfunnsliv.”
I samma textavsnitt lyfter NMR fram folkbildningens roll:
”Folkeopplysning er en viktig del av det nordiske samarbeidet om voksnes læring.”
Demokrati-frågorna skall dock inte enbart ses ur en traditionell folkbildningssynvinkel – snarare
ligger betoningarna under strategiperioden på att se vuxnas lärande och demokratiskt infl ytande
ur ett helhetsperspektiv.
Strategidokumentets viktigaste satsning inom vuxenlärandet är att starta upp och operationalisera
ett nordiskt Nätverk för Vuxnas Lärande (NVL) med en koordinerande knutpunkt som
skall se till att speciellt Nordplus Vuxen-programmet följs upp nationellt i de nordiska länderna.
Utmaningen för NVL blir att åstadkomma en faktisk, gränsöverskridande dialog mellan
såpass olika aktörer som enskilda utbildningsprogram, utbildningsinstitutioner, organisationer,
traditionell folkbildning och andra, mer informella inlärningsmiljöer för vuxna, som även kan
segmenteras i speciella målgrupper, t.ex. dyslektiker.
Ur ett deliberativt demokratiperspektiv ser det ut som om enskilda projekt får axla rollen som
samtalsarenor kring aktivt och demokratiskt medborgarskap i Norden. Var fi nns de sammanhållande
strukturerna om stödordningarna uppmuntrar till nätverk framom institutioner? Å andra
sidan fi nns här också möjligheter till verklig deliberation genom att fl er aktörer deltar i nätverken
än under tidigare nordiska stödordningar. Utmaningen blir att skapa en plattform för kontinuerliga
samtal kring demokratins tillstånd i Norden, med projekt-fi nansiering. Varför inte garantera
en tillräcklig mobilisering och spridning av goda exempel genom en nordisk tänketank
fokuserad på aktivt och demokratiskt medborgarskap inom ett livslångt lärande-perspektiv, en
Guldtavlorna i gräset nr 2 kring demokratispörsmål? (se kap 4).
Inom högre utbildning och forskning sker många åtgärder, men utan direkt koppling till demokratispörsmål.
Högskolorna skall satsa på ökad kompetens och livslångt lärande, stärkt kvalitet
och ökade IKT-möjligheter samt mobilitet och internationalisering. Bolognaprocessen påverkar
det nordiska samarbetet även via Nordplus-programmet.