OMJU 2005:1, Nordiska initiativ för aktivt medborgarskap utgående ...
OMJU 2005:1, Nordiska initiativ för aktivt medborgarskap utgående ...
OMJU 2005:1, Nordiska initiativ för aktivt medborgarskap utgående ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
23<br />
FOVU:s handlingsplan betonade starkare än den <strong>för</strong>egående planen vikten av en nordisk dimension<br />
i bredare internationaliserade multietniska miljöer inom och utan<strong>för</strong> Norden. Demokrati-och<br />
<strong>medborgarskap</strong>sfrågorna lyftes fram i ett övergripande perspektiv:”Det stilles også<br />
krav til en kritisk bevissthet om miljø og ressursforvaltning. Dessuten vil demokratiutvikling,<br />
med fokus på å stimulere identitet og <strong>aktivt</strong> medborgerskap gi store utfordringer for utvikling<br />
av velferdssamfunnet.” 54<br />
I handlingsplanen får Aktivt <strong>medborgarskap</strong> en egen rubrik, vilket tyder på att tematiken fått<br />
ökad politisk tyngd inom den nordiska utbildningspolitiken kring livslångt lärande. Som en<br />
markering ville FOVU över<strong>för</strong>a erfarenheter från det år 1998 startade projektet Demokratiutvikling<br />
år 2000 som var ett större nordiskt forskningsprojekt om <strong>medborgarskap</strong> och lärande,<br />
med syftet att belysa demokratins utmaningar på pedagogisk, organisatorisk och idémässig<br />
nivå. Speciellt önskade sig FOVU en revitaliserad diskussion mellan forskare och praktiker<br />
inom de nordiska folkbildnings-och vuxenutbildningsmiljöerna.<br />
Som ett bra exempel på mötet mellan forskare och praktiker kan <strong>Nordiska</strong> Folkhögskolrådets<br />
antologi På kant med Europa? Om demokrati og nordisk folkeoplysning 55 nämnas. Boken tog<br />
avstamp i Jürgen Habermas tankar om ett övernationellt europeiskt civilsamhälle inom en europeisk<br />
<strong>för</strong>bundsstat – sannerligen ett provokativt tema! Publikationen gav prov på en bred<br />
spännvidd av åsiktsbildning inom temat, och borde defi nitivt ha följts upp med någon form av<br />
samtalsforum med bärvidd även utan<strong>för</strong> folkhögskolemiljöerna.<br />
FOVU:s handlingsplan 2000–2004 visade på en uppdatering och -värdering av <strong>medborgarskap</strong>s-<br />
och demokratifrågor inom det livslånga lärandets retorik. Detta har säkert med den ökande<br />
europeiska integrationen att göra, samtidigt som EU tydligare än tidigare tog <strong>initiativ</strong>et inom<br />
den utbildningspolitiska debatten i Norden. Detta gällde även Norge, som trots sitt utan<strong>för</strong>skap<br />
i <strong>för</strong>-hållande till unionen haft tillgång till EU:s utbildningsprogram.<br />
Om man, med hänvisning till policy-dokumentens aggregationsnivåer (jfr. kap. 1.4) läser de<br />
europeiska och nordiska policy-dokumenten om livslångt lärande parallellt, kan man jäm<strong>för</strong>a<br />
deras fokusering på <strong>aktivt</strong> <strong>medborgarskap</strong>:<br />
a) EU-dokumenten konstruerar ett europeiskt <strong>aktivt</strong> <strong>medborgarskap</strong> utifrån liberal 56 demokratiteori<br />
och tradition, som betonar individens rättigheter och skyldigheter,<br />
b) De nordiska policy-dokumenten lyfter fram <strong>aktivt</strong> <strong>medborgarskap</strong> utifrån en liberal argumentation,<br />
men blandad med hänvisningar till en specifi k nordisk värdegemenskap, alltså även<br />
kommunitär demokratiteori.<br />
c) Synen på livslångt lärande är långt samstämmig, och kopplas starkt till individens inlärningsmiljöer<br />
och arbetsmarknadens behov, men i stigande grad till <strong>medborgarskap</strong>sfrågor.<br />
54 FOVU Handlingsplan 2000–2004<br />
55 NFR 2000.<br />
56 David Held utreder den idéhistoriska fonden i boken Demokratimodeller (Daidalos 2002, 2 uppl.) och hänvisar<br />
till den liberala demokratiteorin utifrån en tanketradition från Thomas Hobbes (1588–1679) och John Locke<br />
(1632–1704) som betonade individens <strong>för</strong>svar av valfrihet, <strong>för</strong>nuft och tolerans. (sid. 101 f.). Kommunitär demokratiteori<br />
igen betonar kollektiva värdegemenskaper som grund <strong>för</strong> demokratin.
Change language