Ett europeiskt socialt medborgarskap? - Ekonomisk-historiska ...

Det gör att kvinnor, som fortfarande deltar mindre på arbetsmarknaden, har haft
mindre nytta av dessa europeiska sociala rättigheter än män. Här krävs mycket större
insatser för att rå på kvinnors utanförskap och fattigdom i Europa.
I en kritisk analys av den öppna samordningsmetodens potential och av jämställdhetsfrågans
roll i förhandlingarna 2003 och 2004 inom det europeiska konstitutionskonventet
, liksom när det gällde att utse företrädare där, når Millns den trista slutsatsen att det fi nns
en brist på jämställdhetsengagemang i EUs politikutveckling, institutioner och rättsliga
ramverk. Visserligen landade konventet till slut i att inkludera ”jämställdhet” som ett av
de grundläggande europeiska värdena, men det var långt ifrån självklart och krävde hård
kamp (bl a från den svenska regeringens representant). Och den usla kvinnorepresentationen
i konventet var bara ett av otaliga exempel på hur det ser ut i parlaments- och
rådskonstellationer, expertkommittéer osv. När det gäller att vända på detta fi nns ingen
makt för EU, bara tandlösa uttalanden och rekommendationer.
Liebert’s närmare granskning av EUs regelverk (”l’acquis communautaire”) och
diskussionen om europeiska sociala rättigheter de senaste 30 åren visar en motsägelsefull
bild av konkurrerande medborgarskapsprinciper och idéer. Hon kartlägger de olika idéer
om ett europeiskt socialt medborgarskap som fi nns i olika EU-riktlinjer, normer och
debatter med fokus på könsaspekten. Från ett feministiskt perspektiv betonar hon risken
att i och med den strukturella ojämlikhet vi lever med kommer måttligt ambitiösa regler
om olika sociala minimirättigheter knappast att kunna rubba på dagens mönster av socialt
utanförskap. Det krävs mycket mer. Lieberts två nyckelfrågor handlar om;
• de mekanismer som skapar ett socialt utanförskap i Europa, särskilt analyserade utifrån
en feministisk vinkel
• de integrerande mekanismer som skulle kunna ha kraft att vända på den sociala utestängningsprocessen.
Hon fi nner lösningen dels i att forma europeiska regler och värderingar, dels i att få
42
HÅLLBARA ARBETSPLATSER