medd_statens_skogsforskningsanst_027_07.pdf
medd_statens_skogsforskningsanst_027_07.pdf
medd_statens_skogsforskningsanst_027_07.pdf
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
NATURFÖRYNGRING I RAHUMUSGRANSKOG 235<br />
dersökes förekomsten av dåliga plantor på de särskilda mark- och vegetationstyperna,<br />
erhållas de siffror som sammanförts i tabell 4 nedan.<br />
Tabell 4· Procenten dåliga plantor inom olika mark· och vegetationstyper. Gran.<br />
Minderwertige Pflanzen in Prozent aller Pflanzen. Fichte.<br />
Typ<br />
Typus<br />
l % d~liga<br />
plantor<br />
% minderwertige Pflanzen<br />
J~rnpodsol. Vacciniu"! . l Eisenpodsol<br />
Jårnpodsol, Dryopterts + Geranzum l<br />
Humuspodsol Vacdnzitm .<br />
l l Humuspodsol<br />
Humuspodsol Dryopterzs + Geranzum<br />
12,9<br />
8,7<br />
!2,6<br />
g,S<br />
Avtabell4framgårdet, att procenten icke utvecklingsbara plantor<br />
ej tycks påverkas av podsoltypen, men att den är lägre på de<br />
bättre vegetationstyperna.<br />
Frekvensen av dåliga plantor torde också vara beroende på om hygget eller<br />
luckan behandlats, resp. lämnats orörd, vilket styrkes vid en jämförelse inom<br />
en och samma skogstyp. Härvid är endast typen järnpodsol Vaccinium användbar,<br />
då spridningen på de olika behandlade ytorna ej är tillräcklig för<br />
de övriga. Inom den nyssnämnda typen uppvisa de orörda ytorna i genomsnitt<br />
I6,9 % granplantor av kvalitet 2, under det att motsvarande siffra<br />
för de brända arealerna är g, r % och för de hackade g, 4 %. I båda fallen<br />
torde man böra inskränka sig till ett konstaterande av tendensen, då procenttalens<br />
normala storlek ej kan sägas vara allmängiltigt fastställd genom<br />
föreliggande undersökning.<br />
Eftersom förekomsten av dåliga plantor visade sig vara olika på de olika<br />
vegetationstyperna, har en sammanräkning gjorts för provplantorna av kvalitet<br />
I inom Vaccinium-typen för sig och övriga bättre vegetationstyper för<br />
sig, då markpodsoltyperna ej särhållits. Resultatet härav visar icke någon<br />
överlägsenhet i utvecklingen av de goda plantorna på de bättre vegetationstyperna,<br />
snarare tvärtom, skillnaderna äro emellertid små. Särskiljas i stället<br />
podsoltyperna utan åtskillnad för vegetationstyperna, framträder en skillnad<br />
till favör för den fuktigare marktypen, d. v. s. till favör för humuspodsoltypen,<br />
med avseende på dess mottaglighet för föryngring. Plantorna<br />
på humuspodsol äro genomgående något äldre än plantorna i samma höjdklasser<br />
på järnpodsol, och toppskottet är något kortare på humuspodsolen<br />
än på järnpodsolmarken. Detta tyder på att de fuktiga markerna i genomsnitt<br />
något tidigare blivit försedda med plantor, vilka i början likväl ej växa<br />
lika raskt på höjden som plantorna på den torrare marken. En detaljundersökning<br />
över var de äldsta plantorna påträffats ger ock~å vid handen, att<br />
dessa företrädesvis uppträda på humuspodsol. Då impedimentarealerna frånräknas,<br />
upptaga humuspodsolmarkerna 0,93 har och järnpodsolmarkerna
Change language