medd_statens_skogsforskningsanst_027_07.pdf

NATURFÖRYNGRING I RAHUMUSGRANSKOG 283
Litteraturförteckning.
Medd. = Meddelanden från Statens skogsförsöksanstalt.
Skf. = Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift.
AALTONEN, V. T., 1923: "Ober den Einfluss der Holzart auf den Boden. Medd. fr. Forst­
. liga Forskningsanstalten i Finland.
ALARIK, ALF, 1925: Moderna huggningsformer tillämpade på Finspong. Skogen.
AMILON, J. A., 1929: Hyggesskötseln och föryngringen inom mossrika skogar av Vacciniumtypen
inom Örå revir. Norr!. förb. Tidskr.
BERG, ÅKE, 1929: Den nya skogen. studier från övre Norrlands svårföryngrade skogsmarker.
Norr!. förb. tidskr.
-- 1932:. Studier över restbeståndet i den svårföryngrade granskogen. Norr!. förb.
tidskr.
CARLGREN, MAURITZ, 1933: Om föryngringsåtgärder på råhumusmarker av Myrtillustyp
Norrlands skogsvårdsförbunds festskrift.
CHARLIER, C. V. L., 1910: Grunddragen av den matematiska statistiken, Lund.
-- 1926: Granskogens foryngelsesforhold i Nomdalstraktene. Medd. fra det norske
skogsfors0ksvesen.
EmE, ERLING, 1932: Furuens vekst og foryngelse i Finnmar k. Medd. fra det norske skogs~
fors0ksvesen.
ENEROTH, OLoF, 1928: Bidrag till kännedomen om hyggesbränningens inverkan på marken;
Skf.
-- 1931: Om skogstyper och föryngringsförhållanden inom lappmarken. Norr!. förb.
tidskrift.
HAGEM, 0., 1934:.Vestlandsskogenes foryngelsesmuligheter, Skogsbrukeren, h. z, 3, 4·
HALDEN, BERTIL, 1926: Studier över skogsbeståndens inverkan på markfuktighetens
fördelning hos skilda jordarter. Skf.
-- 1932: Marktorkan å sand- och grusmarker. Skf.
HEIKINHEIMO, 0., 1920: "Ober die Bestimmung des Alters der Fichte und ihre Adventivwurzeln.
Medd. fr. Forstliga Forskningsanstalten i Finland, z.
-- 1932: "Ober die Besamungsfähigkeit der Waldbäume. Medd, fr. Forstliga Forskningsanstalten
i Finland, 17.
HERTZ, MARTTI, 1932: "Ober die Bedeutung der Untervegetation fur die Verjiingung
der Fichte: Medd. fr. Forstliga Forskningsanstalten i Finland. 17. 4.
HESSELMAN, HENRIK, 1917: Om våra skogsföryngringsåtgärders inverkan på salpeterbildningen
i marken och dess betydelse för barrskogens föryngring. Medd.
-- 1926: studier över barrskogens humustäcke, dess egenskaper och beroende av skogs•
vården. Medd.
:_____ 1927: Studier över barrträdsplantans utveckling i råhumus. I. Betydelsen av kvävemobiliseringen
i råhumustäcket för tall- och granplantans första utveckling. Medd.
-- 1932: Om klimatets humiditet i vårt land och dess inverkan på mark, vegetation
och skog. Medd. · ·
-- 1933: Skogama i norra Sveriges höjdlägen i statistisk belysning av Riksskogstaxeringen.
Norr!. skogsvårdsförb;s festskrift.
HoLMBÄCK, BuRE, 1932: Föryngringsmöjligheterna i Norrbottens lappmark. Norr!.
skogsvårdsförb:s tidskrift.
HoLMGREN, ANDERs, 1914: Blädning och tna:kthuggning i nörrlandsskogar. Norr!. skogsvårdsb:s
tidskr.
-- 1917: Föryngringsavverkning i norrlandsskogarna. Skogar och skogsbruk, festskrift
tillägnad Frans Kempe.
-- och TöRNGREN, ERIK, 1932: studier i den norrländska föryngringsfrågan. Norr!.
skogsvårdsförb:s tidskrift.
-- 1933: Något om råhumusgranskogarna i de fyra nordliga länen, deras avverkning
och vård. Norrl. skogsvårdsförb:s festskrift.
1934: Några erinringar i anledning av TH. LUNDERQUISTS uppsats >>Mellersta Norrlands
råhumusskogar». Norr!. skogsvårdsförb:s tidskrift.