medd_statens_skogsforskningsanst_027_07.pdf

More documents

Recommendations

Info

238 SVEN PETRINI Av de övriga fröåren, som uppgivits av WIBECK, ha vi anledning särskilt uppehålla oss vid året 1914, som var ett särdeles rikligt fröår men som icke har lämnat nämnvärda spår efter sig inom försöket. MoRK (1933) och EIDE (1926) uppge exempelvis att detta fröår har haft en särdeles god effekt i Nordnorge, och LAKAR! (1921) uppger detsamma för södra och mellersta Finland. Förklaringen till det dåliga resultatet inom försöket torde framförallt böra sökas i den omständigheten att de ifrågavarande arealerna vid denna tidpunkt säkerligen ej voromogna för återväxt. Med hjälp av tabell 5 kan man alltså datera områdenas mognad till år 1918. Ännu tydligare framträder året 1918 såsom den tidpunkt, då hyggen o
NATURFÖRYNGRING I RAHUMUSGRANSKOG 239 På de bättre vegetationstyperna är antalet mindervärdiga granplantor lägre än på Vaccinium-typen; likaså är procenten dåliga plantor mindre på de med bränning eller hackning behandlade avdelningarna än på de orörda. Vid på marken utförd åldersbestämning av granplantor får man alltid för låg ålder, om snittet, där årsringarna räknas, träffar ovanför eller nedanför den ursprungliga rotans ä ttningen. I medeltal synes snittet ha träffat 1.76 cm för högt upp på stammen, vilket i genomsnitt har givit en åldersbestämning, som är I,5 år för låg. I medeltal har snittet träffat vid den ursprungliga rotansättningspunkten i en f j är de del a v de undersökta fallen, varvid åldern alltså har blivit riktigt bestämd. Korrigeras åldersbestämningarna, erhålles medelåldern på den utvecklingsbara granåterväxten till den obetydligt avrundade siffran I 3 år. Den å ifrågavarande områden behövliga väntetiden, som åtgått innan föryngring inställt sig i större omfattning, kan med ledning härav approximativt angivas till II a I2 år. En närmare undersökning visar, att största delen av de nu levande granplantorna torde förskriva sig från granfröåret Igi8. IV. Taxeringsresultaten. Inledande översikt. Den grövsta indelning av marken man kan göra består i att avskilja impedimenten från den skogsproduktiva arealen. Därnäst kommer en uppdelning av den produktiva skogsmarken på de två olika podsoltyper, som i stora drag karakterisera fuktighetsförhållandena inom området: järnpodsol och humuspodsol. Innan vi övergå till en mera detaljerad analys av föryngringsresultaten på olika delar av försöksyto~a lämnas i tabell 6 nedan en översikt av plantantalet per har för de nyssnämnda tre markkategorierna. Det kan först och främst konstateras, att föryngringen blivit oväntat riklig. Den produktiva skogsmarken är i stort medeltal försedd med mer än 8 ooo plantor per har, varav nära 6 Soo utgöras av granplantor. Medräknas impedimenten, erhålles i genomsnitt för hela försöksområdet 7 500 plantor per har, därav mer än 6 ooo granplantor. Även om hänsyn tages därtill, att alla plantor ej kunna anses vara utvecklingsbara (jfr föregående kapitel), så återstår likväl ett för norrländska förhållanden tillfredsställande antal, särskilt med tanke på att man har att påräkna en under längre tid fortgående.komplettering genom nyuppkomna plantor. Man känner sig därför böjd att förklara sig nöjd med det resultat,· som uppnåtts, då försöket betraktas som en helhet, även om det
Page 1 and 2: Medföljer Skogsvardsföreningens T
Page 3 and 4: REDAKTÖR: PROFESSOR DR HENRIK HESS
Page 5 and 6: III. N a turvetenskap liga a vd eln
Page 7 and 8: ~====S=V==E=N===P=E==T==R=I=N==I===
Page 9 and 10: NATURFöRYNGRING I RÅHUMUSGRANSKOG
Page 11 and 12: NATURFÖRYNGRING I RAHUMUSGRANSKOG
Page 13 and 14: NATURFöRYNGRING I RAHUMUSGRANSKOG
Page 15 and 16: NATURFöRYNGRING I RÄHUMUSGRANSKOG
Page 21: NATURFÖRYNGRING I RAHUMUSGRANSKOG
Page 25 and 26: NATURFÖRYNGRING I RÅHUMUSGRANSKOG
Page 33 and 34: , t 7 :I+II+JIT m r-.--.--,--,--,-,
Page 39 and 40: NATURFÖRYNGRING I RÄHUMUSGRANSKOG
Page 45 and 46: 487 7:1[ 487 487 487 486 485 484 48
Page 51 and 52: 463 i[ 462 l l l l l l 1•1 l l l

medd_statens_skogsforskningsanst_027_07.pdf

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?