medd_statens_skogsforskningsanst_027_07.pdf

252 SVEN PETRINI
Ur statens skogsförsöksanstalts samlingar. Foto förf. 1933·
Fig. 7. Ytan 7: r, hyggets nordkant = skogens sydbryn, hyggeskanten starkt uttorkad i ytan.
Fläche 7 : I, Nordrand des Kahlschlags = Siidrand des Waldes; der Boden an der Oberfläche
ausgetrocknet.
solverkan. Inom Norrfloförsöken har jag funnit motsvarande företeelse, ehuru
ej så starkt framträdande som i Värmland. Omedelbart söder om de tätt
slutna granskogsbrynen finner man ej sällan väl utbildade uttorkningszoner,
som visserligen ej äro sterila, men där markvegetationen är i mycket
hög grad tillbakasatt. Fig. 9 visar en dylik uttorkningszon på avd. ZI å 30
m:s luckan 8:V. Jag anser det sannolikt att solstrålningen är en viktig orsak
till fenomenet, som ej återfinnes utanför skogskanter mot andra väderstreck
än mot söder och som ej heller framträder i så utpräglad form mitt ute på hyggena.
Den senare omständigheten gör att man även kunde ha anledning att
resonera om rotkonkurrens från skogskanten såsom en möjlig orsak till uttorkningszonerna,
ehuru denna faktor tydligen ej ensam kan åstadkomma en
dylik effekt, eftersom fenomenet är begränsat till sydbrynet. HALDEN (Igz6,
I932) har ingående sysselsatt sig med frågan om sterilzonerna, och han har
sökt förklara deras uppkomst genom rotkonkurrens~ HALDEN har utfört sina
undersökningar huvudsakligen på sand- och grusmarker i sydvästra och mellersta
Sverige. Moränmarkerna i med det av mig undersökta området jämförbara
delar av landet ha ej studerats i detta sammanhang.
Iakttagelserna synas vilja bestyrka, att de processer, som bestämma utbildandet
av sterilzoner eller uttorkningszoner, försiggå i själva humustäcket