Cardell, Malin - Kriminologiska institutionen - Stockholms universitet

More documents

Recommendations

Info

Den mest grundläggande definitionen på brottsoffer är enskilda fysiska personer som direkt utsatts för brott men det kan också innefatta anhöriga eller personer som ingripit för att förhindra brott. För att kunna komma i fråga att få samhällets hjälp och stödfunktioner är det viktigt att en person som utsatts för brottsligt övergrepp får status som brottsoffer. 1.3.2 Vad är ett misshandelsbrott? Ur brottsbalken 3 kap. 5 § definieras misshandel som: Den som tillfogar annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta döms för misshandel till fängelse i högst två år, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Misshandel kan antingen ha en okänd eller känd gärningsman. Brottsoffer i kvinnomisshandelsfall har blivit misshandlade av en man som kvinnan oftast har eller har haft ett kärleksförhållande till. Jag har i min studie valt att inrikta mig på misshandelsbrott som inte är av typen kvinnomisshandel, utan misshandel som sker på krogen eller på allmän plats av känd eller okänd förövare. Detta då kvinnomisshandel är en mer komplex fråga i utredningssammanhang. Som jag beskrev ovan är misshandelsbrott den kategori av brottsoffer som har sämst förtroende för polisen. Dessutom är denna kategori av brott vanligt förekommande hos polisen. Enligt Brottsförebyggande rådet polisanmäls i genomsnitt 207 misshandelsbrott per dag i Sverige. Storhelger som valborg, nyår och midsommar polisanmäls dubbelt så många misshandelsbrott, även lönehelger är hårt drabbade av misshandelsbrott. Detta enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (Petersson, 2007 Brå). 7
2. Tidigare forskning Det finns sedan mitten av 1990-talet många forskningsarbeten kring brottsofferfrågor. Jag har valt att för djupa mig i Magnus Lindgrens avhandling som heter Brottsoffer i rättsprocessen - Om ideala brottsoffer och goda myndigheter. Anledningen till detta val är för det första att Lindgren har stor kunskap inom området. Han började intressera sig för brottsofferfrågor i mitten av 1990-talet och då var området relativt outforskat och han är även idag aktiv inom området. För det andra tar denna avhandling upp frågor kring brottsoffrens förtroende för polisen och rättsväsendet, vilket är det område som även min studie kommer att diskutera. Tilläggas bör också att Magnus Lindgren är viktimologichef för Brottsofferenheten vid polismyndigheten i Uppsala och har tidigare varit verksam som lektor vid Rikspolisstyrelsen. Jag kommer även i min studie ta upp forskning från Ulf Holmbergs avhandling som handlar om polisförhör. 2.1 Min studies bidrag till forskningsområdet brottsoffer Det jag vill tillföra forskningsområdet är att kunna belysa problemet utifrån ett nytt perspektiv. Flera avhandlingar visar på att brottsoffer har ett bristande förtroende för polisen och rättsväsendet, vilket jag kommer att redogöra för. Dessa avhandlingar utgår från brottsoffrets perspektiv, jag vill i min studie i stället utgå från polisens perspektiv på problemet: Vad kan enligt brottsutredarna ligga bakom brottsoffers dåliga förtroende för polisens förmåga att utreda brott? Jag vill inte påstå att det finns någon kunskapsbrist i Magnus Lindgrens avhandling, däremot skall min studie ses som ett komplement till hans resultat. Jag vill gå på djupet på frågan och ta reda på vad som ligger bakom brottsoffrens misstroende för polisen och istället för att intervjua brottsoffer, vill jag intervjua utredare hos polisen. Hittills har enbart brottoffren fått komma till tals i frågan, jag anser att det är kriminologiskt relevant att även polisens bild av situationen blir tydliggjord. 2.2 Relationen mellan brottsoffer och polisen Magnus Lindgren har disputerat vid Psykologiska Institutionen vid <strong>Stockholms</strong> <strong>universitet</strong> med avhandlingen Brottsoffer i rättsprocess – Om ideala brottsoffer och goda myndigheter. 8
Page 1: Kriminologiska institutionen Utreda
Page 5: Innehållsförteckning 1. Bakgrund.
Page 8 and 9: Frågan är hur det kan komma sig a
Page 12 and 13: Avhandlingen börjar med att diskut
Page 14 and 15: tillmötesgående och den hörde bl
Page 16 and 17: med dåligt rykte, han borde inte h
Page 18 and 19: kommer du upptäcka nya sätt att f
Page 20 and 21: 151). På så vis har jag en förho
Page 22 and 23: att mäta verksamheten. Det betyder
Page 24 and 25: det som något problem, då Lindgre
Page 26 and 27: spelades in med min telefons MP3-sp
Page 28 and 29: även om den ställde samma frågor
Page 30 and 31: Utredarna uttalade att de kände at
Page 32 and 33: En annan tolkning som jag har gjort
Page 34 and 35: individen känner sig bekräftad oc
Page 36 and 37: och kanske till och med medverkat i
Page 38 and 39: ara kan vara grovheten i brottet so
Page 40 and 41: har slagit sig i slang med. Han kan
Page 42 and 43: Christie, N. (2001) ”Det ideala b
Page 44: Empati Vilka egenskaper skall e

Cardell, Malin - Kriminologiska institutionen - Stockholms universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?