Cardell, Malin - Kriminologiska institutionen - Stockholms universitet

More documents

Recommendations

Info

tillmötesgående och den hörde blir då mer restriktiv i sina berättelser (Holmberg, 2004, s 159, 161-164). 2.3 Brottsoffers förväntningar på polisen Sammanfattningsvis är det inom områdena information, bemötande och empati som brottsoffren har vissa förväntningar på hos polisen. Brottsoffren skulle önska att polisen var duktiga på att ge information, både muntlig och skriftlig. Den information som brottsoffer vill ta del av är vad som händer med deras ärende: Hur långt är det gånget? Vad händer härnäst? Det är också viktigt att brottsoffer får information om var de kan vända sig för att få hjälp och vilka rättigheter de har. Bemötande är också en faktor som påverkar hur nöjda eller missnöjda brottsoffer kommer att vara. De vill bli bemötta med respekt och vänlighet, så att de känner sig trygga med att lämna information om det inträffade brottet. En person som utsatts för traumatiska upplevelser kan uppleva det psykiskt påfrestande att behöva återberätta händelsen, därför krävs det att utredarna kan visa empati med brottsoffrena så att de vågar beskriva den traumatiska händelsen i detalj. Jag vill skissa upp problemet enligt följande: 11
3. Studiens teoretiska förankring 3.1 Misshandel och Ideala brottsoffer Som jag har förklarat innan upplever misshandelsoffer polisen i större utsträckning som tvära och ointresserade än andra brottsoffer, (med misshandelsoffer utesluter jag kvinnomisshandel, jag redogör tydligare för detta under avsnittet Definitioner). En teori som skulle förklara dessa skillnader är Nils Christies teori om ideala brottsoffer, det vill säga att misshandelsoffer ofta inte är ett oskyldigt, försvarslöst offer utan vanligtvis har delaktighet i det inträffade (Lindgren, 2004 s 297). Jag menar att misshandelsoffer kan ha större problem med att legitimera sin offerstatus, eftersom de ofta är påverkade av berusningsmedel och därför kan upplevas som otrevliga och svåra att samarbeta med. Lindgren belyser också problemet och menar att polisen i vissa misshandelsfall kan ha svårt att bedöma vem som är offer och vem som är gärningsman när de kommer till platsen (Ibid). Nils Christes teori om det ideala brottsoffret utgår från samhällets syn på offret. Han menar att det finns personer eller kategorier av individer, som när de drabbas av brott, har lättare för att få legitim status som brottsoffer (Christie 2001, s 47). Han menar att det finns fem förutsättningar för att utgöra det ”ideala offret” (Ibid, s 48): 1. Offret är svagt. Sjuka, gamla eller mycket unga människor passar särskilt bra som idealiska offer. 2. Offret är upptaget med ett respektabelt projekt: Att till exempel ta hand om sin sjuka syster. 3. Han/hon är på en plats han/hon inte kan klandras att vara på: Till exempel på en gata under dagtid 4. Gärningsmannen är stor och ond. 5. Gärningsmannen är okänd och har ingen personlig relation till offret. Christie menar att det idealiska offret måste vara så pass svagt att han eller hon vinner samhällets sympati och att offrets oskuld och oförmåga att skydda sig inte ifrågasätts. Detta är då oftast inte fallet när det gäller misshandelsoffer eftersom det finns moraliska ansvarskrav som Christie beskriver; Han borde ha förstått att inte gå till en sådan nattklubb 12
Page 1: Kriminologiska institutionen Utreda
Page 5: Innehållsförteckning 1. Bakgrund.
Page 8 and 9: Frågan är hur det kan komma sig a
Page 10 and 11: Den mest grundläggande definitione
Page 12 and 13: Avhandlingen börjar med att diskut
Page 16 and 17: med dåligt rykte, han borde inte h
Page 18 and 19: kommer du upptäcka nya sätt att f
Page 20 and 21: 151). På så vis har jag en förho
Page 22 and 23: att mäta verksamheten. Det betyder
Page 24 and 25: det som något problem, då Lindgre
Page 26 and 27: spelades in med min telefons MP3-sp
Page 28 and 29: även om den ställde samma frågor
Page 30 and 31: Utredarna uttalade att de kände at
Page 32 and 33: En annan tolkning som jag har gjort
Page 34 and 35: individen känner sig bekräftad oc
Page 36 and 37: och kanske till och med medverkat i
Page 38 and 39: ara kan vara grovheten i brottet so
Page 40 and 41: har slagit sig i slang med. Han kan
Page 42 and 43: Christie, N. (2001) ”Det ideala b
Page 44: Empati Vilka egenskaper skall e

Cardell, Malin - Kriminologiska institutionen - Stockholms universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?