Cardell, Malin - Kriminologiska institutionen - Stockholms universitet

men att det fanns andra faktorer som påverkade utredarna till att inte utnyttja sina kunskaper i
praktiken. Om så var fallet ville jag i de tre resterande intervjuerna gräva djupare i vad det är
som gör att utredarna inte omsätter sina kunskaper i praktiken. Detta genom att kontrollera om
utredarna kunde beskriva de förväntningar och krav som brottsoffer har på utredarna. Det vill
säga de förväntningar som Lindgren och Holmberg har presenterat i sina forskningsarbeten.
I de tre sista intervjuerna upprepade sig samma mönster, det vill säga att när jag frågade
utredarna vilka krav, förväntningar och egenskaper som brottsoffer ställer på dem som
utredare, var det som de läste ur Lindgrens och Holmbergs avhandlingar. Jag kunde alltså dra
slutsatsen att de hade en kunskap om vilka förväntningar som brottoffer ställer på dem. Efter
ytterligare frågor från min sida kunde de också beskriva varför de inte kunde leva upp till
dessa förväntningar. Mer om detta i analyserna av intervjuerna.
I en intervjusituation kan det finnas en makthierarki då det är forskaren som bestämmer
premisserna för intervjun. Intervjudeltagarna kan uppleva att de utsätts för granskning då en
forskare kommer och ”ifrågasätter” deras arbetsuppgifter.
Jag upplevde att maktförhållandena skiftande under intervjuerna på grund av att samspelet
mellan mig och intervjudeltagarna förändrades. Till en början upplevde jag mig själv i
underläge i förhållande till poliserna, då de gav intryck av att vara väldigt kunniga inom
brottsofferfrågor. Dessutom var deras yrkeserfarenhet gedigen inom poliskåren. När det sedan
under intervjus gång stod klart för poliserna att jag var verksam inom kustbevakningen,
upplevde jag det som de slappnade av, då de kanske upplevde det som vi var på ”samma
sida”. Jag kände mig inte i lika stort underläge och upplevde det som lättare att ifrågasätta och
finna vägar att förstå mina intervjudeltagares upplevelser och känslor. Under mina fem
intervjuer har makförhållandena inte varit identiska, men präglats av ovanstående
beskrivning.
Jag hade för avsikt att spela in samtliga intervjuer, vid två av dessa fem tillfällen hade jag
tekniska problem och kunde inte det. Jag skrev då istället ner intervjudeltagarnas berättelser.
Jag är mycket kritisk till att inte spela in under själva intervjun, då jag riskerar att missa
viktiga delar av samtalet eftersom jag som intervjuare tvingas att anteckna allt som sägs
(Thomsson, 2002, s 90). Dessutom upplevde jag det precis som Thomsson beskriver att det är
mycket svårt som intervjuare att hinna skriva ner hela berättelser ordagrant samtidigt som jag
ska reflektera över det som sägs och guida intervjun vidare (Ibid). De tre andra intervjuerna
22