Cardell, Malin - Kriminologiska institutionen - Stockholms universitet

När de sedan kommer ut i verkligheten upplever de att samhället förväntar att de skall hantera
situationer som går långt utöver deras arbetsuppgifter. Jag tolkar det som att utredarna
upplever att det ställs krav på dem att vara psykologer men att de känner att dessa krav inte är
rimliga, dels har de ingen kunskap inom området och dels känner de sig inte lämpade för
uppgiften.
Jag tolkar det som att utredarna förstår vikten av att visa empati mot brottsoffer men samtidigt
har de svårt att dra en gräns mellan professionell empati och att vara psykolog. Jag menar att
utredarna ser det som en arbetsbörda att hantera brottsoffer eftersom det ställs krav på att vara
en psykolog.
”Jag tycker det är så jobbigt att hantera brottsoffer då det ställs krav på ett personligt plan
istället för på mig som polis. Därför har jag nu sökt mig till arbetsuppgifter som inte har
några brottsoffer.”
”Det är ju inte vår uppgift att vara terapeuter, samtidigt som det gäller för oss att få folk att
våga prata. Man kan ju inte heller engagera sig för mycket för det orkar man inte, det tär på
en i längden. Alltså jag menar ju inte att man ska vara otrevlig men ibland känns det som det
är en terapeut de behöver och inte en polis, alltså för deras egen skull.”
Under intervjuerna har jag fått en känsla av att utredarna är väldigt tacksamma för det arbete
som brottsofferjouren gör, det är tänkt att brottsoffren skall kunna vända sig dit för stöd och
råd. Jag tolkar det som att utredarna önskade att brottsofferjourens arbete var på ett mer
professionellt plan i stället för att bygga på ideell verksamhet. Utredarna menar då att
upplevelserna av att de måste agera psykologer kan förskjutas till några i samhället som är
psykologer.
”Rent konkret hjälp som man skall få hänger på brottsoffren själva, sedan är det ju bara vissa
dagar och vissa tider de kan få hjälp och då är det ideellt som folk ska ge hjälp. Känns lite b-
aktigt, det skulle vara mer professionellt. Det är lite dåliga signaler från samhället.”
6.5 Polisens hantering av personer som utsatts för misshandelsbrott.
Under intervjuerna har utredarna berättat om vilka komplikationer som ofta uppstår i samband
med misshandelsbrott. De menar att en stor del av misshandelsbrotten sker under påverkan av
alkohol och när polisen kommer till platsen är det i ingångsskedet svårt att avgöra vem som är
gärningsman och vem som är brottsoffer. I vissa fall har även brottsoffret agerat provocerande
32