Cardell, Malin - Kriminologiska institutionen - Stockholms universitet

även om den ställde samma frågor. Det är därför svårare att tala om reliabilitet i kvalitativa
studier än vid kvantitativa.
För att uppnå en så hög reliabilitet som möjligt avser jag att i studiens analys del tydligt
redogöra för tolkningsprocessen och kritiskt granska hur min analys har gått till, genom att
förklara hur min förförståelse har påverkat det analyserade resultatet. För att öka
trovärdigheten i studien har jag även så långt som möjligt försökt att undvika ledande frågor
och intervjuerna har i stort sett följt samma semistrukturerade mall.
För att få hög reliabilitet i den kvalitativa studien handlar det om att försöka vara så noggrann
som möjligt i alla led för att eliminera felkällor i möjligaste mån (Bergström & Boreus 2000, s
35-36). Jag har försökt att i min studie ge så noggranna förklaringar till mitt tillvägagångssätt
att sannolikheten för att andra forskare skulle uppnå samma resultat finns vid en liknande
studies genomförande. Största felkällan i studien utgörs av själva intervjusituationen och
tolkningsprocessen som jag har förklarat ovan. Jag har försökt att vara medveten om dessa
risker och gått igenom materialet flera gånger för att förstå dem rätt. Enligt Kvale måste man
acceptera att för kvalitativa intervjuer får inte kraven på reliabiliteten bli så hög att man
motverkar ”kreativitet och föränderlighet” (Kvale 1997 s 291).
Vilka aspekter skall då en studie uppfylla för att den skall anses vara valid? Att studien,
genom rätt vald metod, ska mäta det som den är avsedd att mäta, och att studien besvarar sitt
syfte. Jag har i denna studie försökt att öka validiteten genom ett tydligt syfte och tydliga
frågeställningar. Frågan är om intervju som metod ger en hög validitet för att besvara frågan:
Vad kan enligt brottsutredarna ligga bakom brottsoffers dåliga förtroende för polisens
förmåga att utreda brott? Kan jag genom att intervjua utredare hos polisen få svar på vad de
tror ligger bakom brottsoffers dåliga förtroende för dem? Svaret är ja, under förutsättning att
läsaren förstår att det handlar om de fem utvalda intervjudeltagarnas egna åsikter och
berättelser, utan ledande frågor.
Validiteten i min studie skall bedömas utifrån mitt sätt att problematisera, presentera och
kritisera studiens; syfte, material, analys, resultat och slutsats. Om min studie anses vara valid
eller inte framgår det genom ett välgrundat resultat som är hållbart för kritisk granskning
(Thomsson 2002, s 32).
25