Cardell, Malin - Kriminologiska institutionen - Stockholms universitet

More documents

Recommendations

Info

även om den ställde samma frågor. Det är därför svårare att tala om reliabilitet i kvalitativa studier än vid kvantitativa. För att uppnå en så hög reliabilitet som möjligt avser jag att i studiens analys del tydligt redogöra för tolkningsprocessen och kritiskt granska hur min analys har gått till, genom att förklara hur min förförståelse har påverkat det analyserade resultatet. För att öka trovärdigheten i studien har jag även så långt som möjligt försökt att undvika ledande frågor och intervjuerna har i stort sett följt samma semistrukturerade mall. För att få hög reliabilitet i den kvalitativa studien handlar det om att försöka vara så noggrann som möjligt i alla led för att eliminera felkällor i möjligaste mån (Bergström & Boreus 2000, s 35-36). Jag har försökt att i min studie ge så noggranna förklaringar till mitt tillvägagångssätt att sannolikheten för att andra forskare skulle uppnå samma resultat finns vid en liknande studies genomförande. Största felkällan i studien utgörs av själva intervjusituationen och tolkningsprocessen som jag har förklarat ovan. Jag har försökt att vara medveten om dessa risker och gått igenom materialet flera gånger för att förstå dem rätt. Enligt Kvale måste man acceptera att för kvalitativa intervjuer får inte kraven på reliabiliteten bli så hög att man motverkar ”kreativitet och föränderlighet” (Kvale 1997 s 291). Vilka aspekter skall då en studie uppfylla för att den skall anses vara valid? Att studien, genom rätt vald metod, ska mäta det som den är avsedd att mäta, och att studien besvarar sitt syfte. Jag har i denna studie försökt att öka validiteten genom ett tydligt syfte och tydliga frågeställningar. Frågan är om intervju som metod ger en hög validitet för att besvara frågan: Vad kan enligt brottsutredarna ligga bakom brottsoffers dåliga förtroende för polisens förmåga att utreda brott? Kan jag genom att intervjua utredare hos polisen få svar på vad de tror ligger bakom brottsoffers dåliga förtroende för dem? Svaret är ja, under förutsättning att läsaren förstår att det handlar om de fem utvalda intervjudeltagarnas egna åsikter och berättelser, utan ledande frågor. Validiteten i min studie skall bedömas utifrån mitt sätt att problematisera, presentera och kritisera studiens; syfte, material, analys, resultat och slutsats. Om min studie anses vara valid eller inte framgår det genom ett välgrundat resultat som är hållbart för kritisk granskning (Thomsson 2002, s 32). 25
6 Analys av intervjuerna Nedan kommer jag presentera min analys av intervjuerna. Presentationen kommer att utgå från de teman som har diskuterats under intervjuerna, dessa kommer att stå som överskrifter. Jag kommer även diskutera utredarnas syn på misshandelsoffer utifrån Nils Christies teori om ideala brottsoffer. Eftersom denna studie skall ses som ett komplement till tidigare forskning har teman, som diskuterats under intervjuerna, förankrats i den forskning som jag presenterat ovan. Min analys av intervjuerna kommer att alterneras med citat från intervjuerna samt med resultat från tidigare forskning och teorier om brottsoffer. Min förhoppning är läsaren skall få en tydlig bild av vad jag har bidragit med för kompletterande kunskap inom området brottsoffer och polisen. Med det menar jag att det i en hermeneutisk studie är viktigt att ange vilken data en tolkning bygger på, vilka förklaringar och prövningar som tolkningsprocessen har innehållit. 6.1 Min förförståelses inflytande över analysen Jag har låtit information från tidigare forskning och analyser av intervjuerna tillsammans skapat det redovisade resultatet. Det redovisade resultatet baseras på fem intervjupersoners åsikter och berättelser och är därför ingen exakt sanning, utan istället en fördjupad analys av relationen mellan brottsoffren och de fem utredarna. Jag har under studiens gång konturnerligt modifierat min förståelse i en kunskapsspiral, där resultat har påverkats av min egen förförståelse. Jag vill nu beskriva vilket inflytande min förförståelse har haft på det redovisade resultatet och mina åtgärdsförslag för att möjliggöra för en kritisk granskning. Mina arbetsuppgifter som kustbevakare präglas ofta och mycket av den statistik som vi har ”krav” på att uppfylla inför ledningen. Jag tycker personligen att dessa krav på att redovisa sin effektivitet till cheferna sker på bekostnad av allmänheten, då de till exempel utsätts för extremt många fartkontroller bara för att vi på kustbevakningen måste hävda vår existens och därmed behovet att finnas kvar på arenan. Då jag under en del intervjuer diskuterade dessa problem upplevde jag det som att intervjupersonerna också kände dessa krav från ledningen på ett negativt sätt. Denna förförståelse har därför haft ett inflytande över resultatet då jag varit extra lyhörd för fenomenets existens. Poliserna kunde under intervjuerna använda sig av sitt fackspråk, som jag också talar, vilket bidrog till en avslappnad intervjusituation. Att jag kommer från samma bakgrund som poliserna själva kan ha bidragit till att poliserna inte känner sig hotade och granskade av mig i min studie, utan att de vågade tala öppet och ärligt inför de frågor som kom upp. 26
Page 1: Kriminologiska institutionen Utreda
Page 5: Innehållsförteckning 1. Bakgrund.
Page 8 and 9: Frågan är hur det kan komma sig a
Page 10 and 11: Den mest grundläggande definitione
Page 12 and 13: Avhandlingen börjar med att diskut
Page 14 and 15: tillmötesgående och den hörde bl
Page 16 and 17: med dåligt rykte, han borde inte h
Page 18 and 19: kommer du upptäcka nya sätt att f
Page 20 and 21: 151). På så vis har jag en förho
Page 22 and 23: att mäta verksamheten. Det betyder
Page 24 and 25: det som något problem, då Lindgre
Page 26 and 27: spelades in med min telefons MP3-sp
Page 30 and 31: Utredarna uttalade att de kände at
Page 32 and 33: En annan tolkning som jag har gjort
Page 34 and 35: individen känner sig bekräftad oc
Page 36 and 37: och kanske till och med medverkat i
Page 38 and 39: ara kan vara grovheten i brottet so
Page 40 and 41: har slagit sig i slang med. Han kan
Page 42 and 43: Christie, N. (2001) ”Det ideala b
Page 44: Empati Vilka egenskaper skall e

Cardell, Malin - Kriminologiska institutionen - Stockholms universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?