Cardell, Malin - Kriminologiska institutionen - Stockholms universitet

More documents

Recommendations

Info

Frågan är hur det kan komma sig att polisen, som har en uttalad ambition att stödja brottsoffer, samtidigt får upprepade år bottenbetyg av brottsoffer enligt Svenskt Kvalitetsindex. Förutom att upprätthålla ett respektfullt bemötande gentemot brottsoffer har polisen även som målsättning enligt handlingsplanen för brottsoffer, att bedriva en effektiv förundersökning. Detta innebär att uppgifter från brottsoffer och vittnen tidigt skall säkerställas så att brottet har stora möjligheter att snabbt klaras upp (Ibid, s 25). Problemet är att polisen i praktiken har stora problem att leva upp till de förväntningar och önskemål som brottsoffer ställer på dem. Enligt SKI:s undersökning 2006 är det främst utredningsverksamheten inom polisen som har en ”mycket stark försämring i nöjdhet” (Eklöf 2006, SKI). Undersökningen omfattar intervjuer med brottsoffer som utsatts för tillgrepps- respektive våldsbrott. Även Brottsofferjourernas Riksförbund (BOJ) riktade nyligen stark kritik mot polisens förundersökningar och menade att bristande utredningsresurser leder till att brott som kommer till polisens kännedom inte utreds. Enligt BOJ:s egen statistik är det endast 10% av anmälda våldsbrott och sexualbrott som går vidare till huvudförhandling. Det betyder vidare att 90% av dessa brott aldrig utreds och därmed inte blir föremål för en förundersökning. Kritiken riktas mot att detta sker utan offentlig insyn, ”vilket inte är tillfredställande i en rättsstat” menar BOJ (Mörner 2007, BOJ). Det här är siffror som BOJ själva har tagit fram och som jag därför har en kritisk hållning till eftersom de inte är vetenskapligt grundade. 1.1 Kriminologisk relevans I de undersökningar och studier som jag har kommit i kontakt med när det gäller brottsoffers missnöje mot polisen, har dessa baserats på brottsoffets syn och vinkling på problemet. Jag har för avsikt att visa på hur fenomenet beskrivs från ”de på andra sidan”, det vill säga från de som utreder brotten. Studien har en kriminologisk relevans, då polisens förklaringar till det dåliga förtroendet hos brottsoffer har utelämnats i de senare årens undersökningar, vad gäller brottsoffers förtroende till polisen. 5
1.2 Syfte och frågeställningar Studien kan ses som ett komplement till redan gjorda undersökningar av brottsoffrens missnöje med polisen. Min förhoppning med denna studie är att kunna bidra med en ny syn på problemet. Jag kommer dock inte eftersträva att söka efter några absoluta sanningar. Istället hoppas jag på att få en ökad förståelse för vad som ligger bakom ”polisens rekorddåliga betyg när det gäller brottsutredningar” (Eklöf 2006, SKI) och detta genom att fem stycken utredare inom polisen i intervjuer får ge sin syn på det bristande förtroende som brottsoffrena anser att de har. Denna studie baseras på befintlig forskning inom området brottsoffer och polisen. Nedan kommer jag att beskriva hur den befintliga forskningen bland annat kommit fram till att information, bemötande och empati är tre kategorier som påverkar relationen mellan brottsoffer och polisen. Studien är avgränsad mot brottsoffer som utsatts för misshandelsbrott eftersom det är den grupp av brottsoffer som uttrycker det största missnöjet när det gäller polisens förmåga att hantera brottsutredningar (Lindgren 2004, s 297). Jag avser att åskådliggöra vilka faktorer som påverkar utredarnas relation till brottsoffer, inom områdena information, bemötande och empati. Frågeställningar: Vad kan enligt brottsutredarna ligga bakom brottsoffers dåliga förtroende för polisens förmåga att utreda brott? Vilka faktorer inverkar på polisens förmåga att ge information, empati och ett bra bemötande? 1.3 Definitioner 1.3.1 Vem eller vad är ett brottsoffer? Begreppet brottsoffer finns inte definierat i lagen, utan enligt lagstiftaren är den juridiska benämningen för brottsoffer en ”målsägande”. Enligt rättegångsbalken 20:e kapitlet, 8:e paragrafen är målsägande: Den som mot vilken ett brott har blivit begånget eller som har blivit förnärmad av brottet eller som lidit skada av det. 6
Page 1: Kriminologiska institutionen Utreda
Page 5: Innehållsförteckning 1. Bakgrund.
Page 10 and 11: Den mest grundläggande definitione
Page 12 and 13: Avhandlingen börjar med att diskut
Page 14 and 15: tillmötesgående och den hörde bl
Page 16 and 17: med dåligt rykte, han borde inte h
Page 18 and 19: kommer du upptäcka nya sätt att f
Page 20 and 21: 151). På så vis har jag en förho
Page 22 and 23: att mäta verksamheten. Det betyder
Page 24 and 25: det som något problem, då Lindgre
Page 26 and 27: spelades in med min telefons MP3-sp
Page 28 and 29: även om den ställde samma frågor
Page 30 and 31: Utredarna uttalade att de kände at
Page 32 and 33: En annan tolkning som jag har gjort
Page 34 and 35: individen känner sig bekräftad oc
Page 36 and 37: och kanske till och med medverkat i
Page 38 and 39: ara kan vara grovheten i brottet so
Page 40 and 41: har slagit sig i slang med. Han kan
Page 42 and 43: Christie, N. (2001) ”Det ideala b
Page 44: Empati Vilka egenskaper skall e

Cardell, Malin - Kriminologiska institutionen - Stockholms universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?