Cardell, Malin - Kriminologiska institutionen - Stockholms universitet

Avhandlingen börjar med att diskutera hur brottsofferfrågan har vuxit fram och hur den
kommit upp på agendan hos beslutsfattare och därefter förts in i lagar och handlingsplaner.
Lindgren menar att trots goda intentioner från myndigheterna har de inte infriats i praktiken
på grund av en rad omständigheter. Det finns stora brister i det bemötande brottsoffer får från
myndigheter inom rättsväsendet och då särskilt polisen. Undersökningen visar också på att
brottsoffer får ingen eller dålig information och känner sig nonchalerade (Lindgren 2004, s
256). Sammanlagt bygger Lindgrens avhandling på elva enkätstudier som genomförts under
åren 1993 till 2003 med över 3000 personer som utsatts för brott (Ibid s 203).
En bidragande faktor till nöjda eller missnöjda brottsoffer är det bemötande som de enskilda
poliserna står för. En vanlig synpunkt bland de som är missnöjda med polisens bemötande är
enligt Lindgren att de upplever polisen som likgiltig och oengagerad (Ibid s 252). Närmare en
tredjedel av brottsoffrena uppfattade enskilda poliser som ointresserade och medan cirka en
femtedel ansåg poliserna som tvära och bryska (Ibid s 251).
Lindgren har satt upp fyra faktorer som starkast påverkar brottsoffrens upplevelser av polisens
bemötande (Ibid, s 254):
1. Brottskategori
2. Muntlig information
3. Skriftlig information
4. Tidigare utsatt för brott
Lindgren påpekar att vilken typ av brott den enskilda personen råkat ut för är en faktor som
inte går att påverka, men polisens förmåga att ge muntlig information är något som med
relativt enkla medel går att åtgärda. Det visar sig också att de som får muntlig information är
nästan tre gånger så nöjda som de som inte fått någon information. Lindgren har också
konstaterat att nöjdheten med kontakten till polisen minskar med tiden (Ibid, s 254-256),
eftersom brottsoffren inte får ny information i ärendet.
Information är alltså en viktig faktor för att få nöjda brottsoffer och den information som
brottsoffer främst efterfrågar rör utvecklingen i det egna ärendet, samt allmän information om
vad som händer efter anmälan (Ibid s 258).
Misshandelsoffren är enligt Lindgren genomgående mindre nöjda med polisens arbetsinsatser
än övriga brottsoffergrupper. ”En dubbelt så stor andel av misshandelsbrotten jämfört med
9