Cardell, Malin - Kriminologiska institutionen - Stockholms universitet

jag ser inte ”sanning som en korrespondens mellan teori och resultat” (Thomsson 2002, s 33).
Jag ser min studie som ett pusselbitsläggande: Genom att pussla ihop information från tidigare
forskning och mina intervjuer är min förhoppning att en ny bild av relationen brottsoffer och
utredare ska uppstå.
Den bild av verkligheten som denna studie kommer att framställa är jag som forskare med och
skapar. Med detta menar jag att genom en interaktion i samtalen med de intervjuade är jag
delaktig i skapandet av berättelser och beskrivningar. Därefter är det även jag som kommer att
tolka dessa beskrivningar och lyfta fram det som anses mest intressant för studiens syfte.
Kvale menar att kunskap kan ses som något som produceras i intervjusituationen, istället för
något som redan fanns för forskaren att upptäcka (Kvale 1997, s 12).
”När man tolkar andra människors känslor och upplevelser utifrån sina egna känslor och
upplevelser befinner man sig på mycket osäker mark. Upplevelser och känslor är inte
intersubjektivt testbara” (Thurén, 1997, s 47). Kritik riktas ofta mot denna subjektiva
tolkningsprocess, där resultatet av studien påverkas av intervjuarens uppfattningar om vad
som är betydelsefullt och viktigt. Därför är det viktigt att min kvalitativa studie är transparent.
Jag har därför för avsikt att tydligt beskriva mina tillvägagångssätt och analysförfaranden så
att läsaren själv kan ta ställning till rimligheten i de tolkningar som jag gör (Thomsson 2002, s
35).
5.1 Tillvägagångssätt
Jag önskar gå in på djupet kring utredarnas berättelser och uppfattningar kring varför
brottsoffer, som utsatts för misshandelsbrott, har ett bristande förtroende för polisen. Jag har
valt en kvalitativ metod för att låta de intervjuades berättelser stå i fokus. Kvalitativa metoder
används generellt när man söker förståelse och när man vill se ett fenomen ur olika
infallsvinklar (Mogens 1995, s 39). Istället för att se problemet utifrån brottsoffrets perspektiv
vill jag se fenomenet utifrån polisens perspektiv.
Jag har därför valt en intervjumetod som upplevs mer som ett samtal, min förhoppning är då
att mer information skall komma till min kännedom. Därför har jag har valt att göra
semistrukturerade intervjuer. I en semistrukturerad intervju har forskaren en intervjuguide
med specifika teman som ska beröras. Frågorna behöver inte ställas i förutbestämd ordning,
utan intervjuaren och deltagarna har stor möjlighet att själva skapa en dialog (May 1997, s
16