Parallellimport och konsumtion av varumärkesrätten - Juridicum ...

6 Bevisbörda
6.1 Inledande frågeställningar
En viktig fråga är att utreda vem som har bevisbördan för ett visst rättsfaktum.
Inledningsvis utreds vem som bär bevisbördan för en vara förts ut på marknaden med
varumärkesinnehavarens samtycke. Efter det utreds vem som bär bevisbördan för att ett
varumärkesintrång genom vidareförsäljning av märkesskyddade varor, som satts i
omlopp på marknaden inom EES, har skett eller inte.
6.2 Bevisbörda vid varumärkesrättslig konsumtion
6.2.1 Inledande kommentarer
En rimlig ståndpunkt vid fastställande av bevisbörde- och presumtionsregler är att ta
hänsyn till vilken part som har möjlighet att fastställa bevisning. Det som ska bevisas är
exempelvis att produkten är äkta, att den har EES-ursprung och att det föreligger
samtycke till import från tredje land. 145 Vilken part som bär bevisbördan är av stor
betydelse för utgången i ett parallellhandelsmål. Det är normalt sett mycket svårt att
uppfylla de krav som ställs (och det är ofta lika svårt för båda parter). 146
6.2.2 Bevisbördans placering
I de förenade målen C-414/99 till C-416/99 Davidoff och Levi Strauss 147 berörde EUD
frågan om vem som ska bevisa att ett samtycke föreligger. I mål C-244/00 Van
Doren 148 behandlades frågan om bevisbördans placering när det ska avgöras om
konsumtion föreligger eller ej.
I de förenade målen C-414/99 till C-416/99 Davidoff och Levi Strauss 149 uttalade EUD
att den som gör gällande ett samtycke också bär bevisbördan för att det förelåg ett
samtycke. 150 Varumärkesinnehavaren innehar en ensamrätt. Det är därför också rimligt
145 Lidgard, Parallellhandel s 168.
146 NIR 2002:1 s. 3, s. 13.
147 Supra not 47.
148 Mål C-244/00, Van Doren + Q. GmbH mot lifestyle sports + sportswear Handelsgesellschaft mbH och
Michael Orth, 8 april 2003, REG 2003, s. 1-3051 (”mål C-244/00 Van Doren”).
149 Supra not 47.
150 De förenade målen C-414/99 till C-416/99 Davidoff och Levi Strauss, supra not 47 p. 54.
46