Rekreation och psykisk hälsa - Vgregion.se

REKREATION OCH PSYKISK HÄLSA, INGEMAR NORLING
Resultat och analyser.
Ett stickprov på c:a 7500 personer, 16 – 85 år, har delats in enligt WHO:s rekommendationer i en
målgrupp, de 25 % som har lägst psykisk hälsa i en summafaktor inom SF – 36. Den jämförs med
övriga 75 % med bättre psykisk hälsa.
Gruppen med lägre psykisk hälsa har en signifikant mera passiv livsstil, dels färre hälsofrämjande
aktiviteter dels fler personer som ger högt hälsovärde åt TV, spel och nöjen d.v.s. de aktiviteter som
f.a. utmärker den passiva livsstilen (Norling, 1996).
De friskare har signifikant fler hälsofrämjande aktiviteter men ägnar sig mer åt friluftsliv, trädgård,
motion, umgänge, bad – båt, bollspel, fiske – jakt d.v.s. aktiviteter som i andra studier visat sig ha
högt hälsovärde och goda hälsoeffekter. Tydligt är att naturbaserade aktiviteter har dominerande
betydelse. För övriga aktiviteter som kultur, föreningsliv, musik är det inga skillnader.
På samma stickprov har en analys gjorts av rekreationens – fritidens relativa betydelse för deltagarnas
livskvalitet. Data från nöjdmätningarna har använts och en regressionsanalys av de olika
nöjdmåttens samvariation och förklaringsvärde med avseende på livskvalitet för de 25 % med lägst
psykisk hälsa. Siffrorna anger varians motsvarande procent förklarad varians hos den beroende
variabeln nöjd totalt (0.28 = 28 %). Eftersom många psykiskt funktionshindrade är arbetslösa har
gruppen delats in i arbete/arbetslös.
Nöjd med
Förklarad varians
Arbete Arbetslös
Rekreation/fritid 0.28 0.35
Umgänge 0.28 0.29
Hälsa 0.28 0.32
Ekonomi 0.16 0.10 mot NÖJD TOTALT
Boende 0.15 0.16 (livskvalitet)
Arbete 0.09 -
Summa alla 0.52 0.57
Flera slutsatser kan dras av dessa resultat:
– rekreation – fritid har stor betydelse för personer med lågt psykiskt hälsoläge,
– betydelsen är större för gruppen som också är arbetslös,
– arbetet har mindre inverkan på gruppens livskvalitet, rekreationen har 3 ggr så högt
förklaringsvärde, omateriella faktorer som ekonomi, boende och delvis arbete har betydelse
på en något lägre nivå samt
– resultaten stämmer dessutom väl överens med utländsk forskning (Norling, 1996).
Ur en senare uppsättning stickprov, n = c:a 11 000, 16 – 92 år, där äldre från H – 70 tillkommer har
en ny typ av gräns dragits för urval av deltagare med låg psykisk hälsa. Enligt analyser av internationella
SF – 36 data visar sig skalvärdet 52 på mental health skalan markera en övergång eller ett
tröskelvärde under vilket tydliga funktionshinder uppträder. I praktiken blir det de 10 % med lägst
psykiskt hälsoläge, d.v.s. c:a 1 100 personer som jämförs med resterande 90 %.
Tendenserna är desamma som i den föregående analysen. Den friskare gruppen har signifikant fler
som ger högt hälsovärde åt friluftsliv, trädgård, motion, bad-båt, bollsporter och gemenskap. Inom
övriga aktiviteter inga större skillnader.
SID 10 REKREATIONENS BETYDELSE FÖR PSYKISK HÄLSA