Rekreation och psykisk hälsa - Vgregion.se

REKREATION OCH PSYKISK HÄLSA, INGEMAR NORLING
8 AVSLUTANDE KOMMENTAR
De resultat som växt fram under arbetet med dataanalyser och dokumentation bildar flera intressanta
mönster.
Ett positivt mönster är att anpassade miljöer och aktiviteter inom rekreation kan få stora positiva
effekter på psykisk hälsa och psykiska funktionshinder. Effektkedjorna innehåller breda samverkande
psykiska, fysiska, sociala, medicinska och ekonomiska deleffekter. Resultaten påminner i
många avseenden om de som redovisats tidigare om äldres hälsa (Norling, 1999).
Ett negativt mönster utgör den förvetenskapliga nivån inom vård och omsorg för psykiskt funktionshindrade.
Forskning saknas, vilket framgår av våra databassök och intresset för den helt dominerande
utländska forskningen är svagt. Däremot satsas stora pengar på olika praktiska projekt
som f. a. producerar s.k. anekdotisk evidens och som självdör när projektpengarna tar slut.
I nuläget är det därför viktigt att hämta vetenskapligt stöd i kvalificerad utländsk forskning. I rapporten
har svenska populationsdata och mindre projektstudier t.ex. om djur och psykisk hälsa kombinerats
med dokumentation av utländsk forskning. Härigenom har en rad hälsofrämjande miljöer
och aktiviteter inom rekreation fått en stabil forskningsbas och relevansen för svensk verksamhet
har stärkts.
WHO har länge påpekat att vården för att bli bättre, måste utvecklas f.a. utanför traditionell biomedicinsk
vård, komma in tidigare som förebyggande och som egenvård samt betona påverkbara
orsaker som hälsofrämjande miljöer och aktiviteter och då främst livsstil. Alla dessa perspektiv är
starkt relaterade till miljöer och aktiviteter inom rekreation. Som framgår av rapporten har rekreation
en väsentlig roll inom egenvård och buffring hos stora delar av befolkningen och goda effekter
inom vård och omsorg. En utvecklad samverkan mellan rekreationssektorn och traditionell
psykiatrisk vård kan innebära att vården når fler, kommer in tidigare, fungerar längre i eftervård,
förbättrar resultaten och är etiskt tilltalande. Samtidigt kan avlastning och sänkta vårdkostnader
uppkomma.
Den samlade forskningen bidrar enligt ledande experter som Compton och Iso – Ahola (1994) till
en förskjutning inom teorier, synsätt och metodik, från ett statiskt biomedicinskt till ett mera pedagogiskt
arbetssätt. Hälsofrämjande livsstil, optimal aktivering och stimulans, effektkedjor, inre
motivation, egenkontroll, mening, individuell anpassning, utbildning och kompetens betonas eftersom
de alla är relaterade till viktiga positiva effekter.
Skall någon teori framhållas förutom teorier inom inlärning och motivation så är det den moderna
aktivitetsteorin (Norling, 1999). Den förordar en relativt hög och kontinuerlig psykisk, fysisk och
social aktivitetsnivå och varnar för understimulering och passiv livsstil. Den har ett brett och ökande
stöd från beteendevetenskaper som psykologi och pedagogik, från medicinska som fysiologi, neurologi,
genetik och från historiska forskningsgrenar.
När det gäller effekter så är verkligheten inom området psykisk hälsa komplicerad både vad gäller
effekttyper, kausalitet och orsakstyper. Några sätt att förbättra situationen har använts i rapporten.
Populationsdata från hela befolkningen och resultat från kontrollerad klinisk forskning kombineras
t.ex. för naturbaserade aktiviteter, projektstudier utan vetenskaplig kontroll som redovisar ”anekdotisk
evidens” undviks där stabilt externt forskningsstöd saknas. Svenska populationsdata kommer
från stora folkhälsoundersökningar på upp mot 10 000 personer i åldrarna 16 – 92 år och metodiken
är standardiserad och testad angående olika typer av tillförlitlighet t.ex. SF – 36, H 70:s metodik
liksom SCB:s.
SID 35 AVSLUTANDE KOMMENTAR